Tidslinje över Antiken, Medeltiden och Renässansen

Antiken

Period: 3000 BCE to 476

När det talas om antiken syftas det huvudsakligen på de grekiska kulturerna under tiden 700 f.Kr.– 300 e. Kr. eller 600 e. Kr. om man betraktar senantiken, 300 e. Kr. – 600 e. Kr., som en del av antiken. Om man utgår från en mer traditionell indelning räknar man antikens början med de mesopotamiska och egyptiska civilisationerna år 3000 f. Kr. och avslutet till det Romerska rikets fall år 476 e. Kr.

Äldsta delarna av det grekiska kulturarvet

2000 BCE

De äldsta delarna av det grekiska kulturarvet är från den minoiska kulturen som uppstod ca 2000 f. Kr. Bland annat har man hittat keramik föreställande tjurar och små statyetter föreställande barbröstade kvinnor med ormar runt sig. Kanske har detta ett samband med äldre kulturers dyrkan av fruktbarhetsgudinnor?

Grekisk mytologi

700 BCE

Den Grekiska mytologin nedtecknades först 700 f.Kr. och fick en stor roll i antikens Greklands kultur. Gudarna uppvisade många mänskliga drag, de hade både onda och goda sidor. Detta förde med sig att människor blev friare då även gudarna hade sina brister.

Antikens skulpturer

699 BCE

Mytologin spelade även stor roll inom konsten där gudarna avtecknades i många konstverk. Till en början under antikens Grekland avbildade skulpturer ofta nakna män med väldigt atletiska kroppar. Det var alltså idealiserade bilder snarare än porträtt. Skulpturerna gick senare över i en mer realistisk bild av människan och även gudarna där de blev mer mänskliga i sin anatomi.

Stadsstater och demokrati

508 BCE

Städerna i Grekland var så kallade stadsstater vilket betyder att städerna styrde över sig själva. Den atenska demokratin har spelat stor roll för den moderna demokratin. Demokratin i antikens Grekland skulle dock knappast kunna kallas för sann demokrati då inte alla fick rösta. Det var endast fria män över 20 år som fick rösta.

Kvinnans roll

507 BCE

Kvinnans roll var istället att fokusera på familj. Deras uppgift var att föra mannens släkt vidare genom att föda deras barn och de hölls undanskymda i hemmet där de skulle ta hand om familjen. Som nämndes tidigare så var den atletiska nakna mannen stor fokus i den grekiska konsten medans när kvinnor blev avbildade i konst så var de påklädda.

Arkitektur

438 BCE

Förutom konsten var även arkitektur viktig under antiken där de allra viktigaste byggnaderna var templen då de betraktades som gudarnas boning. På grund av detta hade templen hål i taken medan kolonner gick runt hela byggnaden för att hålla uppe taket.
Det fanns en rädsla under antiken att samhället skulle göra revolution och därför ville man upprätthålla samhällsordningen. ”Bröd och skådespel” användes för att distrahera folket i syftet att ingen skulle klaga på eliten.

Konstnärens roll

437 BCE

Samhällets syn på konstnären i antikens Grekland var att hen inte var något geni utan endast en hantverkare. I Grekland och Rom så ansågs kroppsarbete vara något negativt vilket innebar att konstnären, som arbetade med kroppen, inte sågs som något annat än en vanlig hantverkare. Trots detta så blev vissa konstnärer ändå berömda för sina egenskaper, bl.a. skulptören Fidias som utsmyckade Parthenon. Men huvudsakligen var konstnärerna anonyma.

Författarens roll

436 BCE

Annat var det för författarna. Berättelser och dramer engagerade en stor publik. Bland medborgarna diskuterades det mycket om litteraturen som tog upp livsfrågor som alla präglades av. Men det gällde att hålla sig inom ramarna från vad staten accepterade annars kunde man bli förföljd eller t.o.m. landsförvisad. Författarna livnärde sig oftast inte på sitt skrivande, förutom vissa som fick stöd av rika medborgare, utan var tvungna att ha andra arbeten för att ha en inkomst.

Västroms fall

476

Medeltiden

Period: 476 to 1500

Medeltiden anses ha sin start när antiken slutade vid Västroms fall år 476. På 1400-talet infördes begreppet medeltiden och sågs då vara en dyster tid i världshistorien, både intellektuellt som kulturellt. Denna syn höll sig kvar länge, en syn på tiden som en period då kyrkan härskade med all makt, där befolkningen förtrycktes av feodaladeln och där svält och krig var de stora problemen. Idag anses istället medeltiden, trots sina brister, ha lagt grunden för det moderna samhället.

Människornas uppdelning

480

Kyrkan och kristendomen spelade stor roll i många delar av medeltidens samhälle, där bland gruppering för människorna. Med motivationen att det goda skulle segra sades Gud ha delat upp människor i tre grupper, stånd, präster som skulle be för människorna, adeln som skulle vara ett försvar mot det onda och bönderna samt borgarna som skulle försörja alla andra genom sitt arbete. Den kristna människosynen legitimerade detta vilket fick alla att känna sig viktiga, t.om bonden som knappt hade pengar.

Gud styrde allt

700

Hela det medeltida samhället präglades av kristendomen och kyrkans stora makt över såväl människorna som lagstiftningen. Levde du inte enligt kyrkans regler blev du vid din död förvisad till helvetet. Kyrkan var kommunikationskanalen till Gud och utan den var du nästan garanterad att hamna i helvetet vilket gjorde det viktigt att lyda kyrkan och dess regler. Kvinnan betraktade som orsaken till det onda i världen och därav tvingade påven Gregorius VII (d. 1085), prästerna till celibat.

Kvinnans roll

701

Den medeltida kvinnans största ansvar var det för hushållet, där inräknat barnen. Hon tvättade, lagade mat, ammade barnen osv. På landet skötte kvinnan även vissa områden på gården, som t.ex. förädling av ull, vävning och smådjursskötsel. Jämfört med adelns kvinnor så var kvinnorna på landet relativt fria då deras arbete behövdes för gårdarna, medan adeln fick hjälp av anställda och kvinnorna bara var pjäser i ett spel av giftermål mellan släkter för att öka deras förmögenheter.

Medeltidens kultur

1000

Precis som med allt annat så påverkades även konsten av kristendomen. Måleriet skulle återge bibelns budskap, realistiska motiv var därför inte viktigast, och det var ofta kyrkan som beställde konstverk då de var rika nog att göra så. Dans, kyrklig dans, var ett vanligt glädjeuttryck under medeltiden då det var kristen tradition att visa sin glädje för Gud genom dans. Den folkliga konsten i form av t.ex. dikter och berättelser framfördes ofta muntligt och därför är kunskapen om den begränsad.

Arkitektur

1200

Med kristendomens ökning i samhällets behövdes också offentliga byggnader i dess syfte. Kyrkorna kom att vara en stor del av den arkitektoniska utvecklingen och i.o.m. att arkitekterna arbetade på flera olika platser i Europa så utvecklades för första gången en enhetlig konststil i Europa, den romanska arkitekturen. Den romerska basilikan stod till grund för vad som skulle bli kyrkorna men istället för basilikans trätak användes välvda stentak.

Den Gotiska Arkitekturen

1201

När arkitekternas tekniska kunnande ökade så utvecklades även arkitekturen och man övergick från den romanska arkitekturen till den gotiska. Istället för att ha bärande väggarna kunde nu arkitekterna stödja taket med bågar och pelare på väggarnas utsida. Detta gjorde att det fanns mer spelrum på väggarna och där installerades stora fönster. Fönsterna var ofta av målat glas med kristna motiv, precis som de vi förknippar med kyrkor idag, och ljuset som strålade därigenom tolkades som Guds närvaro.

Konstnärens roll

1300

Medeltidens konstnär, likt antikens, betraktades också främst som hantverkare. De jobbade ofta på uppdrag av kyrkan eller en furste och tilldelade deras uppdragsgivare äran för verken. På grund av detta signerades sällan verk, konst från medeltiden var alltså ofta anonym. Precis som i stånden så behandlades konstutövare olika beroende på status. De adliga trubadurerna kunde nå stor berömmelse medan gycklarna inte hade samma möjligheter då de hade lägre status.

Författarens roll

1301

Författare kunde inte försörja sig på sitt skrivande då deras avskrifter spreds utan någon försäljning. Vissa författare som redan hade en förmögenhet kunde dock ägna sig åt författande på heltid, en av dem var Dante. Som skrivet tidigare så var den folkliga konsten i form av dikter och berättelser muntlig, vilket även det medförde att verken inte kunde spåras och författaren inte kunde krediteras.

Renässansen

Period: 1400 to 1600

Renässansens början och avslut är inte helt bestämt men sägs ha sitt ursprung i Italien i slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. Renässansen syftar på en pånyttfödelse, en pånyttfödelse främst av kulturen från den romerska och grekiska antiken. Till skillnad från den mörka bilden man hade på medeltiden sågs renässansen som en ljus tid, men även detta, precis som synen på medeltiden, har förändrats i modern tid och anses inte längre bara vara en tid av solsken och rosor.

Pånyttfödelsen

1401

Om renässansen faktiskt var en riktig pånyttfödelse debatteras då det som skulle födas på nytt, antikens kultur, inte faktiskt var död utan levde kvar i vissa delar av samhället under medeltiden. Latin användes fortfarande som språk i kyrkan och det antika arvet vårdades av araberna. Snarare skulle man kunna säga att det var synen på antiken som förändrades. Människorna under renässansen byggde upp antiken till en idealisk position som den inte hade haft under medeltiden.

Människans frihet

1450

Renässansens samhälle var annorlunda från medeltiden i det mån att religionen och kyrkan inte spelade en lika stor roll. Värderingarna flyttades från Gud till människorna. Man skulle leva i nuet, med frihet. Även kulturen sekulariserades en del, men det fanns fortfarande många religiösa inslag. Kunskap värderades högt men det var endast de rika som hade råd att utbilda sig vilket medförde att det sågs ner på de outbildade, de fattiga, och samhällsklyftorna ökade därmed ännu mer.

Renässansens kvinna

1451

Människans ökade frihet kan inte riktigt appliceras till kvinnorna under renässansen och borde då egentligen vara männens ökade fri het. Likt medeltidens kvinna så var rollen för renässansens att sköta hemmet och vara en god maka. Ifall en kvinna fick möjlighet till den utbildning männen hade sågs hon vara för självständig och besvärlig vilket gjorde att hon inte var lika efterfrågad som maka, som alltså va en av samhällets förväntningar på kvinnan.

Konsten utvecklades

1500

Kyrkan var fortfarande en stor beställare av konst under renässansen men det kom även in nya uppdragsgivare i spelet. Dessa var huvudsakligen rika individer som furstar och borgare som med hjälp av konsten ville demonstrera sin makt. I och med att det fanns fler användningsområden för konsten än att förhärliga kyrkan så utvecklades stilen på flera håll. Porträttmåleriet kom att ha stor utövning under renässansen då det fokuserade på människan, som var i centrum under denna tid.

Arkitekturens upptäckt påverkar målarkonsten

1510

Renässansens arkitekter ville komma ifrån medeltidens ojämna arkitektur och ville istället skapa en balans i sina konstruktioner, likt den balans de inspirerades av från antikens byggnader. I jakten på denna balans upptäcktes centralperspektivet som skapade nya möjligheter för måleriet. Det var nu möjligt att skapa ett djup i målningar med hjälp av parallella linjer som flöt samman i en "flyktpunkt" i målningens horisont. Ju närmre föremål placerades flyktpunkten desto mindre målades de

Vetenskapen

1515

I takt med att samhället sekulariserades fick vetenskapen mer utrymme. Renässansens forskare förlitade sig inte på de gamla auktoriteterna utan gjorde egna efterforskningar för att förstå hur världen såg ut. Copernicus införde den heliocentriska världsbilden som beskrev att jorden och planeterna kretsade runt solen istället för att allt kretsade runt jorden som tidigare förmodats. Da Vinci gjorde egna beräkningar av bl.a. anatomin och naturen för att skapa så verklighetstrogen konst som möjligt.

Oljefärgens vikt

1516

Eftersom man under renässansen ville fånga människorna och naturens verkliga skönhet så var utvecklingen av oljefärgen väldigt viktig. Med oljefärg, som gjordes genom att blanda färgpulver med växtoljor, var det möjligt att göra porträtten mer verklighetstrogna. Skuggor, ljus och detaljer var nu lättare att återskapa i porträtten. Detta kan bland annat ses i den stora renässanskonstnären Leonardo Da Vincis "Mona Lisa"

Konstnärens roll

1520

Renässansens syn på konstnärer avvek från den av medeltiden och antiken då de endast betraktades som hantverkare. Under renässansen var de istället nästintill genier. Det var endast genier som kunde återskapa den skönheten som renässansens människor ansåg världen och människorna ha. Konstnären var inte längre anonym utan signerade sina verk för att bli odödligförklarade och på grund av hög efterfrågan på konst kunde de nu ställa krav på arbetsgivaren och skapa sig en förmögenhet på sitt arbete.

Författarens roll

1560

Författarna under renässansen hade det inte lika bra som konstnärerna. Trots att det gick att uppnå ett visst kändisskap så var det svårt att tjäna pengar på sitt skrivande. Det fanns ingen upphovsrätt som skyddade författarna och deras skrifter kunde då kopieras och spridas av boktryckare som tjänade pengar som författaren aldrig fick en krona av. Senrenässansens Shakespeare fick t.ex. in mer pengar från sitt skådespeleri än sina dramer.