1280px raffael 058

Antiken

  • 3000 BCE

    Fenicierna

    Fenicierna
    Fenicierna var ett folkslag som idkade handel och sjöfart. De bodde i östra delen av medelhavet, men koloniserade även Spanien och Nordafrika. Fenicierna utvecklade alfabetet som senare blev grunden till dagens grekiska. Trots att fenicierna var så skickliga lät alltid de andra rikena dem fortsätta med sin handel för att de respekterades för denna skicklighet. Kulturen upphörde 400 f.v.t för att romarna utkonkurrerade dem.
  • 1900 BCE

    Knossos/Kreta

    Knossos/Kreta
    Knossos på ön Kreta ses som den första europeiska civilisationen för att man hittade rester av skrifter och ett skriftspråk som vi inte lyckats tyda och även resterna av ett kungapalats. Om det finns ett kungapalats så finns det folk som kungen styr över vilket tyder på en civilisation. Kulturen på Kreta kallades för den Minoiska kulturen. På Kreta uppstår ett stort handelscentrum för att de bedriver handel längs hela medelhavets kust. Kulturen upphörde runt 1400 f.v.t
  • 1700 BCE

    Mykene

    Mykene
    Mykenarna var ett krigiskt folkslag från grekiska fastlandet, de första vi vet som talade grekiska. De byggde stora stenborgar, de tillhörde olika kungar som styrde områden runt omkring. Den kändaste borgen låg på Peloponnesos och kallades Mykene. Den var så känd att de uppkallade sin kultur efter den. Kulturen slutade på 1200 talet f.v.t. Den tiden kallades för den mörka eran för att många folkslag besegrades men ingen vet av vem eller vad. Detta gällde även mykenarna trots deras många riken.
  • 776 BCE

    De olympiska spelen

    De olympiska spelen
    De olympiska spelens ursprung kommer ifrån Grekland. Idrottstävlingarna hölls för att hylla de grekiska gudarna. De skedde vart fjärde år i Olympia och under en månads tid var det vapenvila och ingen fick starta krig så att hela nationen skulle samlas enade under en period. Det kallas olympiska spelen dels för att det var där det utspelade sig men också för att de grekiska gudarna sägs ha bott på berget Olympen.
  • 753 BCE

    Roms grundade

    Roms grundade
    Enligt myten grundade ett tvillingpar Rom. De sägs ha blivit uppfostrade av en varginna. Arekeologerna har dock en mer logisk bild av det hela. De tror att Rom grundades för att det var en vadplats där man kunde gå över floden. Floden var också tillräckligt bred för stora skepp att anlända. Det fanns också måga vägar som ledde till tätbefolkade områden. Det gjorde det till en utmärkt plats för handel och snart blev det en stad.
  • Period: 753 BCE to 476

    Romarriket

  • 700 BCE

    Kolonisationen börjar

    Kolonisationen börjar
    Kolonisationen i antika Grekland började 700 f.v.t bland annat på grund av att det var alldeles för överbefolkat i riket. Detta gjorde att bristen på mat var stor och det som gjorde det ännu värre var att det var brist på jord att odla på. De ville också bedriva handel med platser som kunde exportera varor som inte var tillgängliga i Grekland. Därför skickade landet ut unga människor för att ta kontroll över områden så att maten och rikedomarna skulle växa.
  • 700 BCE

    Stadsstater växer fram

    Stadsstater växer fram
    Vid medelhavets kuster börjar stadsstater bildas. De började bildas redan på 900 talet f.v.t men det var på 700 talet f.v.t som de verkligen tog fart. Det är städer eller områden som är självstyrande alltså har de ingen regent som styr över ett större område. Exempel på stadsstater under antiken var Sparta, Aten och Thebe.
  • 700 BCE

    Den grekiska storhetstiden

    Den grekiska storhetstiden
    Den grekiska storhetstiden varade från 700 f.v.t till 300 f.v.t.
    Det var så för att de grekiska stadsstaterna var utspridda runt medelhavet vilket gav de en stor handel och det gav de en bra ekonomi även om de krigade mycket. Deras kultur var väldigt stor eftersom det spreds med handeln. Filosofin och den grekiska teatern började också att växa.
  • 700 BCE

    Epoken antiken inleds

    Epoken antiken inleds
    Antiken kallas den period då grekerna och romarna kontrollerade medelhavet. Antken börjar egentligen runt 700 f.v.t då stadsstaterna växte fram och slutar vid 400 e.v.t eftersom att västromerska riket gick under.
  • 500 BCE

    Grekisk teater

    Grekisk teater
    Den grekiska teatern började i Aten. Den började vid en fem dagars fest som hölls i guden Dionysos ära. Man skulle själv vinna ära om man vann en tävling. Den gick ut på att man skulle framföra en sång som man själv komponerat. Det gick extra bra om man slängde in repliker mellan låtarna. Efter det blev det bara fenomenet större och större tills hela medelhavet befann sig i stora teaterlokaler. Teatrarna kunde rymma upp till 20 000 personer och där stannade man oftast en hel dag.
  • 500 BCE

    "Demokrati" i Aten

    "Demokrati" i Aten
    "Demokrati" infördes i Aten vid 500 f.v.t. Medborgare samlades vid en talarstol där de delade politiska åsikter. Det är inte samma demokrati som vi har idag eftersom bara 10 procent fick rösta. Dessa 10 procent var unga män som var soldater och ens familj behövde ha rötterna i Aten sen länge. Ändå så är det mer demokrati än det varit förr eftersom det inte bara var en ledare som bestämde allt.
  • 500 BCE

    Persernas erövringar

    Persernas erövringar
    Perserriket var ett av de största rikena man sett. De skickliga krigarna som bodde i Perserriket erövrade stadsstat efter stadsstat utan något som stoppade deras marcherande. På sin höjdpunkt sträckte det sig från floden Indus i öster till Grekland i väster. Landskapet Jonien som blivit erövrat av Perserriket var väldigt trött på de höga skatterna och skapade ett uppror. Många grekiska stadsstater anslöt sig också till upproren. Dessa uppror leder till perserkrigen.
  • 500 BCE

    Rom blir republik

    Rom blir republik
    När den sista etruskiska kungen fördrevs så hade folket tröttnat på att de inte fick bestämma något, därför övergick monarkin till en republik. Det innebar att folket fick rösta på ämbetsmän som skulle bli de två konsuler som hade mest makt så att inte någon av de fick för mycket makt. Problemet med detta var att de fattiga ville hellre ha mat än röster så de fattiga gav rösterna tillde fattiga i utbyte mot mat.
  • 490 BCE

    Slaget vid Marathon

    Slaget vid Marathon
    Slaget vid Marathon utkämpades vid byn Marathon i Grekland mellan perserna och grekerna. Det skedde för att för att grekerna behövde betala skatt. Slaget var i Aten och perserna var helt säkra på att de skulle vinna, men grekerna vann slaget. När de gjorde det skickade det en soldat/löpare som sprang hela vägen från byn Marathon till Aten för att säga att slaget var avgjort och att perserna var besegrade. Sträckan var ca 4,2 mil och det är därifrån vi har fått dagens marathonlopp.
  • 480 BCE

    Slaget vid Thermopyle

    Slaget vid Thermopyle
    Efter tio år av förberedelser var perserna på närmare 200 000 man redo för hämnd mot grekerna. Grekerna hade först en helt annan plan, men när de fick höra om det stora antalet ändrade de sig helt. Grekerna skickade ca 7 000 man från olika stadsstater till det smala bergspasset Thermopyle och det enda sättet för perserna att ta sig till Aten var genom bergspasset. Grekerna kämpade till sista man i två dygn för att ge Aten lite mer tid och dödade otroligt många, men tillslut var perserna igenom.
  • 480 BCE

    Slaget vid Salamis

    Slaget vid Salamis
    Eftersom perserna fortfarande var fler till antal så behövde grekerna en strategisk plan för att besegra dem. Så grekernas fartyg lockade persernas och de nappade och började jakten. Grekerna seglade till Salamis där de visste att ett bakhåll väntade. När persernas skepp nu kom så följde de efter de första grekerna, men vad de inte visste var att det fanns många grekiska skepp som hade gömt sig. Grekerna vann enkelt denna striden.
  • 431 BCE

    Det peloponnesiska kriget

    Det peloponnesiska kriget
    Trots att de samlade stadsstaterna i Grekland vunnit mot de mäktiga perserna 20 år tidigare bröt ett inbördeskrig ut. De som startade kriget var stadsstaten Sparta för att de tyckte att Aten hade fått för mycket makt. Sparta sökte ekonomiskt stöd hos perserna som hela Grekland 20 år tidigare slagits mot. Det avgörande slaget skedde vid Aigospotamos då Spartanerna vann. De åkte sedan mot Aten och belägrade staden. Aten fick behålla sitt teritorium, men förlorade sitt imperium och sin flotta.
  • 359 BCE

    Kung Filip II av Makedonien

    Kung Filip II av Makedonien
    Kung Filip II var Makedoniens regent 359 f.v.t - 336 f.v.t. Filips enda mål när han blev regent var att göra Makedonien till en stormakt. Han fick dock ingen bra start eftersom när han blev regent så var riket på randen till kollaps. Han skapade då en väldigt duktig och farlig armé, detta fick stadsstaterna att söka sig till honom, men det hade nackdelar också eftersom Aten märkte att han började få för mycket makt. Det kriget vann han stort, men när han attackerade perserriket så stupade han.
  • 336 BCE

    Alexander den store

    Alexander den store
    Alexander III var Filips son och regent över Makedonien. Han var regent 336-323 f.v.t. I hela sitt korta liv så var han ute och erövrade länder och stadsstater tills det blev den största stormakt man sett. Med Filips starka armé gav han sig iväg mot Perserriket och besegrade det enkelt och så fortsatte han ända till floden Indus då hans armé fått nog. Så de började ta sig hemåt, men när de var framme så fick Alexander en hög feber och dog 12 dagar efter det föll hans stormakt isär.
  • 323 BCE

    Hellenismen

    Hellenismen
    Kort efter att Alexander den store dog så gick stormakten under för att hans generaler tävlade om vem som kunde få rollen så tillslut delades riket. Det hade ändå stor betydelse för att grekerna utvandrade och skapade ca 70 nya städer där alla kunde dela sin kultur. Många av dessa städer döptes för Alexandria för att hedra Alexander. Efter många år blev kulturblandningen en helt ny kultur som kallades hellenismen eftersom grekerna kallade sig själva för hellener.
  • 270 BCE

    Rom kontrollerar den Apenninska halvön

    Rom kontrollerar den Apenninska halvön
    Rom krigade både mot etruskerna och grekerna och vann. Grekerna hade tvingats ge upp sina områden i den italienska halvön och det samma med etruskerna. Detta gjorde att Rom efter ett tag fick hela den Apenninska halvön, vilket gav dem ett stort handelsövertag. Handeln var också den största anledningen tilla att de började kriga i första hand.
  • 264 BCE

    De puniska krigen

    De puniska krigen
    De puniska krigen är ett samlingsnamn på de tre krigen som utkämpades mellan Karthago och Rom. Det kallas de puniska krigen för att romarnas namn på kartagerna var puner och puner var fenicier. Alla de tre krigen slutade med att Karthago förstördes. Det sista kriget slutade 146 f.v.t.
  • 264 BCE

    Det första puniska kriget

    Det första puniska kriget
    Karthago hotade Rom i första hand för att det var en stormakt och Rom ville såklart att de skulle vara den största men sen ägde också Kartagerna de italienska öarna Sicilien, Sardinien och Korsika. Dessa öar låg väldigt nära det romerska riket. Så romarna anföll kartagerna och kriget skedde till havs. Romarna vann så de erövrade dessa öar och även andra kartagiska områden. Detta var alltså en stor förlust för kartagerna och de ville såklart ha hämnd. Kriget slutade 241 f.v.t.
  • 218 BCE

    Det andra puniska kriget

    Det andra puniska kriget
    Det andra puniska kallade romarna för kriget mot Hannibal. Hannibal var Karthagos största fältherre och han var mycket skicklig och stark och han besegrade Romarna vid flera fältslag. Det mest berömda var när han vandrade över Alperna med stridselefanter för att ta sig till Rom. Hannibal vann fältslag i 15 år, men fick ändå inte fördelar av detta eftersom städerna fortfarande stödde Rom. Trots alla vinster så besegrade Romarna Hannibal i Karthago. Det andra puniska kriget slutade 201 f.v.t
  • 149 BCE

    Det tredje puniska kriget

    Det tredje puniska kriget
    Karthago som stad fick fortsätta existera även om straffen var hårda och staden var belägrad. Efter 50 år märkte romarna att Karthago börjat bli rikt igen och det kunde de inte tillåta. Så romarna anföll de trötta och magra kartagerna och det blev en enkel vinst. Karthagos 700 000 invånare blev 50 000 och de såldes som slavar. Efter det brände de upp Karthago och det brann i 17 dygn, de körde en plog fram och tillbaka och strödde salt i jorden. Inget skulle få överleva. Kriget slutade 146 f.v.t.
  • 79 BCE

    Vesuvius utbrott

    Vesuvius utbrott
    Pompeji var en lyxig stad med många turister och invånare. Staden låg bredvid vad folket trodde var ett berg, men det visade sig vara en vulkan som fick ett väldigt snabbt och explosivt utbrott. En tiondel av stadens invånare dog av stenregnet, de dödliga gaserna eller blev instängda i raserade byggnader. Efter ett tag började gräs växa och sen var staden Pompeji försvunnen. Arkeologer hittade staden och grävde upp vägar och hus. De gjorde även avgjutningar av de döda människornas kroppar.
  • 73 BCE

    Spartacusupproret

    Spartacusupproret
    Spartacus var en slav som hamnade i en gladiatorarena. Han samlade ihop en grupp slavar och under hans befäll attackerade de vakterna och lyckades fly. Rom trodde först att det inte var något allvarligt, men när slavarna fortsatte besegra skickliga trupper tog Rom till krafttag för att stoppa upproret. Spartacus var väldigt duktig på att utnyttja arméns svagheter, vilket hjälpte den växande gruppen i många lägen. Efter ett tag orkade de inte längre och 6000 slavar hängdes på vägen till Rom.
  • 45 BCE

    Julius Ceasar

    Julius Ceasar
    Julius blev i 40 års åldern en del av ett triumvirat, men han ville ha all makt själv så han startade ett inbördeskrig. Julius vann och en av de andra i triumviratet flydde till Egypten. Julius följde efter och blev förälskad i drottningen Kleopatra. År 45 f.v.t. åkte han tillbaka till Rom och invånarna var i stort behov av en bra ledare så de accepterade honom. Julius gav då sig själv titeln diktator på livstid. Folket blev dock snabbt trötta på diktatorn och en grupp senatorer mördade honom.
  • 27 BCE

    Kejsare Augustus

    Kejsare Augustus
    När Julius dog tog Augustus över, då det var hans enda nära manliga släkting. Det var dock en lång process att ta sig dit eftersom Julius närmaste general också ville ha tronen. Tillslut vann Augustus och blev imperator och fick kontroll över hela romarriket. Han sågs som en klok och försiktig politiker, men kunde vara brutal mot sina motståndare. Han fick han bara en dotter och hon kunde absolut inte få styra så därför adopterade han tre söner. Den som tog över efter Augustus hette Tiberius.
  • 27 BCE

    Rom blir kejsardöme

    Rom blir kejsardöme
    Rom blir ett kejsardöme när Julius Ceasar har mördats och hans adoptivson Augustus blir enväldig kejsare över romarriket. Han blev kejsare år 27 f.v.t och detta höll sig tills den sista kejsaren i västrom avsattes. Kejsardömet varade i drygt 500 år och slutade år 476 e.v.t. De bra kejsarna kkunde få riket större och mer förmöget. De dåliga därimot fick riket att försämras och de blev snabbt mördade.
  • 24 BCE

    Pax Romana

    Pax Romana
    Tiden då Augustus blev kejsare började fredperioden Pax Romana, vilket betyder den romerska freden. Även om denna tid kallas för fredens tid så var det bara fred inom rikets gränser, det vill säga inga inbördeskrig eller likande. Utanför riket kämpade dock romarna mycket och erövrade många nya områden. Handeln utökade också väldigt mycket under denna tid eftersom att romarna hade de flesta områdena runt medelhavet. Denna fredsperiod varade i 206 år från 24 f.v.t till 180 e.v.t.
  • 324

    Kejsare Konstantin

    Kejsare Konstantin
    Konstantin blev ensam kejsare år 324. Konstantin är mest känd för att han tillät kristendomen i romarriket, att han själv konverterade till kristendomen och att han flyttade huvudstaden till Konsantinopel. Kristendomen blev några år senare den enda tillåtna religionen i romarriket. I den katolska kyrkan är han nu ett helgon som kallas isapostolos.
  • 380

    Kristendomen blir stadsreligion

    Kristendomen blir stadsreligion
    Det finns många orsaker till att kristendomen blev stadsreligion i romarriket. En är att kristendomen redan spridit sig så mycket och de kristna var så många att den inte gick att stoppa. En annan orsak var kejsaren Konstantin, eftersom han själv var kristen och tillät kristendomen. Han ville också att det kaosiga riket skulle enas på något sätt. Det var dock hans efterträdare Teodosius som gjorde så att kristendomen var den enda tillåtna religionen i riket.
  • 395

    Romarriket delas

    Romarriket delas
    Under 200 talet blev läget i och utanför romarriket sämre. Romarrikets gränser var konstant attackerade och snart kollapsade ekonomin. När kejsaren Theodosius dog delades romarriket delades i två delar (det väst- och östromerskariket) där det västra med Rom som huvudstad och det östra hade Konstantinopel. Det östra klarade sig bara till 400 talet, medan det västra bestod yttligare tusen år.
  • 476

    Romarrikets fall

    Romarrikets fall
    Orsaker till att västrom gick under var att många riken anföll dess gränser så därför ville kejsarna ha fler soldater, vilket tog mycket av ekonomin. När ekonomin blev dålig ville man ha mer skatt. Det fanns då allt färre som kunde betala den skatten. Innan hade man också fått bättre ekonomi genom slavhandel, men under tiden så hade den handeln blivit mycket dyrare. Tillslut gick det inte längre och när den sista kejsaren avsattes så gick västrom under.