-
Första svenska biblioteken av folkbibliotekskaraktär
De första svenska biblioteken av folkbibliotekskaraktär grundas omkring år 1800. De benämndes sockenbibliotek och var främst avsedda för allmogen.De mer välbeställda samhällsklasserna hade ofta egna bibliotek men kunde också utnyttja tidens lärda bibliotek eller de då nyligen uppkomna läsesällskapen och kommersiella lånebiblioteken. -
Folkskolestadgan
Enligt folkskolestadgan skulle det i varje socken och i varje stadsförsamling upprättas minst en, helst fast, skola med vederbörligen godkänd lärare. Det åligger Prästerskapet att uppmuntra till inrättandet och begagnandet af sockenbibliotek samt dertill tjenliga böcker föreslå. -
Period: to
Urbaniseringen får fart i Sverige
Urbanisering i Sverige kommer igång på allvar under andra halvan av 1800-talet -
447 sockenbibliotek
På justitiekansler Nils Samuel von Kochs initiativ samlas uppgifter om landets socksnbibliotek in. 447 verksamma sockenbibliotek finns, och 190 planeras. -
Tillkomsten av folkskoleinspektionen
Inspektionen skulle utövas enligt en instruktion utfärdad av chefen för ecklesiastikdepartementet den 15 juni 1861. Enligt den skulle det åligga varje folkskoleinspektör att undersöka och rapportera "Huruvida sockenbibliotek finnes, vilka böcker det innehålla, i vad mån det anlitas". -
1265 sockenbibliotek
-
1437 sockenbibliotek
1437 sockenbibliotek finns i Sveriges då ca 2500 socknar. -
Ny folkskolestadga
Nu har detta med "kristelig bildning" tagits bort. Nu står det att sockenbiblioteken ska väcka och underhålla lusten för god läsning och att skolorna borde främja inrättandet och begagnandet av sockenbiblioteket samt att se till att till dem anskaffades böcker tjänliga till läsning för såväl barnen i skolan som för äldre personer. -
Diskussion om allmänna bibliotek
Vid sekelskiftet 1900 kom en diskussion igång om att förvandla de bibliotek, som då främst var avsedda för "de bredare och undre lagren av befolkningen", till bibliotek för alla olika samhällsklasser. För detta krävs avsevärt mer resurser än bibliotek ämnade för "den stora allmänheten". Detta är en viktig bakgrund till att staten kom att engagera sig alltmer i folkbiblioteksfrågan. (Torstensson i Styra eller stödjs) -
Studiecirklarna uppstår
Studiecirklarna uppstår som studieform -
Lokala folkbibliotek får statsbidrag
1905 antog riksdagen en kungörelse i vilken det stipulerades att lokala folkbibliotek skulle kunna erhålla statsbidrag. -
Period: to
Depressioin inträder
Industriproduktionen sjönk två år i rad -
"Bibliotek och folkuppfostran"
Valfrid Palmgrens "Bibliotek och folkuppfostran" från 1909 är en reseskildring om amerikasnska bibliotek som på ett nytt, åskådligt sätt visade på fungerande biblioteksverksamheter som satte barnet och den enskildes fria lärande i centrum - oavsett klasstillhörighet. (Hansson i "Det lokala folkbiblioteket") -
Storstrejk
En kulmination av spänningarna mellan arbetare, och företagare, som innebar ett smärtsamt nederlag för arbetarrörelsen. -
Public library-idéerna får genombrott i Sverige
De amerikanska public library-idéerna får sitt genombrott i Sverige runt 1910 med Valfrid Palmgrens böcker och utredningar. -
Offentlig utredning: Valfrid Palmgrens förslag
-
Statsbidraget utvecklas
Statsbidraget utvecklas genom att de ges även till studiecirkelbibliotek tillhörande en riksorganisation av viss omfattning, i och med att kungörelsen som stipulerar detta antas i riksdagen 1912. Viktigt med kungörelsen 1912 var att folkbiblioteksfrågan från och med 1913 kom att administreras av en myndighet: två bibliotekskonsulenter på ecklesiastikdepartementet, snart därefter placerade på den då nyinrättade skolöverstyrelsen. -
Folkbibliotekskonsulenter
Viktigt med kungörelsen 1912 var att folkbiblioteksfrågan från och med 1913 kom att administreras av bibliotekskonsulenter på ecklesiastikdepartementet, snart därefter placerade på den då nyinrättade skolöverstyrelsen. -
Finlands självständighet; Modernisering
Gemensamt för länderna är att folkbiblioteken började expandera och moderniseras från början av 1900-talet. Viktigt för de baltiska staterna är den liberalisering som skedde efter 1905 års händelser I Ryssland och ländernas självständighet 1919. För de nordiska länderna var den allmänna rösträttens införande under denna period av stor vikt tillsammans med Finlands självständighet i slutet av år 1918. //Torstensson -
Debatt om kommunalisering
Slutet av 1910-talet: Oscar Olsson menar i Biblioteksbladet att kommunaliseringen av folkbiblioteken undergräver folkrörelsernas idé om att vara oavhängiga av de offentliga myndigheterna. Fredrik Hjelmqvist menar att folkbibliotekens kapacitet och uppdrag är större än en alltför stark koppling till folkrörelserna skulle ge sken av. (Hansson i Det lokala folkbiblioteket) -
Allmän rösträtt
-
SOU 1924:5, "Folkbildningsutredningen"
Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av Folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande -
Biblioteksskolan inrättas
Bibliotekskonsulenterna inrättar en biblioteksskola. -
Ny biblioteksförfattning - statsbidragen växer
Statsbidragen var länge små och gynnade främst mindre bibliotek. Genom en kungörelse 1930 blev statsbidragen, nu kallade ortsbidrag, viktiga också för större bibliotek. Då inrättades de första länsbiblioteken, fram till 1965 under namnet centralbibliotek. Från denna tid började alltfler kommuner grunda moderna folkbibliotek med öppna hyllor, barnavdelning, läsrum med referenssamling, personal utbildad vid biblioteksskolan m.m. (Torstensson i Styra eller stödja) Krav på ökad kompetens (Frenander) -
Per Albin Hansson statsminister
Socialdemoktatiska partiet har framgångar i riksdagsvalet 1932, Per Albin Hansson blir statsminister och kan inleda den långa eran av socialdemokratiskt regeringsinnnehav som ska vara fram till 1976, -
Period: to
"Guldåldern": Världsekonomin växer explosionsartat
Hela världsekonomin växer explosionsartat under 1950- och 1960-talen (Hobsbawm refererad i Frenander i Styra eller stödja) -
SOU 1949:28, "Folk- och skolbibliotek"
Folk- och skolbibliotek : betänkande och förslag / avgivet av Folkbibliotekssakkunniga. Dir. tar upp: Biblioteksväsendets "splittring", behov av att "samordna" verksamheten, "omprövning av maximeringsbestämmelserna", "kompetenskrav", löner, utbildningsbehov. Utr formulerar tre motiv: ett demokratiskt uppdrag, ett utbildningsuppdrag och ett förströelseuppdrag. Vision om lånekedjan. Regeringen behandlade endast anslagsfrågan, inte de organisatoriska förslagen (Frenander SeS s43f.) -
SOU 1952:23, "Bokutredningen"
Bokutredningen : betänkande / avgivet av särskilda sakkunniga inom Ecklesiastikdepartementet. Utredningen rör inte direkt biblioteken, men leder till författarersättningens införande (Frenander i Styra eller stödja s. 40) -
Storkommunreformen
Steg 1 i kommunreformen. Kommunernas (inkl. städer och köpingar) antal reducerades från ca 2500 till ca 1000 (Frenander SeS s45). -
Period: to
Rekordåren
Den statliga litteraturutredningen Boken meddelade 1974 att kostnaderna för biblioteken hade ökat med 80 % mellan 1965 och 1970. Planeringen av nya biblioteksbyggnader tog också fart under den här perioden. Volymerna av biblioteksbesökare, låntagare och utlån visade en kraftig uppgång (Frenander SeS s.45f.) -
Statsbidragen avvecklas
1965 avvecklas de direkta statsbidragen till de lokala folkbiblioteken med de till dessa knutna villkor om bland annat kostnadsfria lån. Statsbidragen till länsbiblioteken utökades däremot och dessa bibliotek kom efterhand att få allt större betydelse för de lokala folkbiblioteken. (Torstensson i Styra eller stödja) -
Skatteutjämningsreformen
-
Kommunblocksreformen
Steg 2 i kommunreformen. Avsågs först vara frivillig men beslöts genomföras med tvång 1974. Antalet kommuner blev nu 278. Därefter har ett tiotal kommundelningar skett, så numera är antalet kommuner 290. -
Socialdemokratiskt valnederlag
Perioden efter det socialdemokratiska valnederlaget 1976 kännetecknas av kritik mot och uppbrott mot gamla politiska positioner (Frenander i Styra eller stödja). -
SOU 1984:23
Folkbibliotek i Sverige : betänkande / av Folkbiblioteksutredningen -
SOU 1984:23, "Folkbibliotek i Sverige"
Folkbibliotek i Sverige : betänkande / av Folkbiblioteksutredningen -
New Public Management
Efter slutet av 1980-talet blir New Public Management (NPM) den helt dominerande formen för offentlig förvaltning. Den offentliga förvaltningen ska efterlikna det privata företagets agerande på marknaden. Minskad statlig styrning av ekonomin, konkurrens i offentligt finansierade verksamheter genom beställar/utförarmodeller, förskjutning från politik till ledarskap, övergång från regelstyrning till målstyrning, medborgarna börjar betraktas som kunder på olika marknader (Frenander 2012). -
Internet introduceras
Internet introduceras mer allmänt -
Inträde i Europeiska Unionen (EU)
Det särdrag som utmärkt det svenska folkhemmet har succesivt suddats ut sedan det socialdemokratiska valnederlaget 1996 och inte minst efter inträdet i EU 1995 blir Sverige ett land som alla andra i Europa. -
Bibliotekslag
Sveriges riksdag antar en bibliotekslag med bestämmelser för, som det står i paragraf 1 i lagen, "det allmänna biblioteksväsendet".Lagen inrättades frömst för folkbibliotekens behov men kom att utsträckas till att gälla också andra offentliga bibliotek. Lagen kan ses som ett försök att försvara det som redan uppnåtts inom folkbiblioteksområdet. (Torstensson i Styra eller stödja.)