Antiken

Knossos/Kreta

1900 BCE

Kreta var den första civilisationen i Europa och den kulturen kallades för den minoriska kulturen. På Knossos byggdes det en väldigt stor palats som bedriver mycket handel i stora delar av medelhavsområdet. Däremot går den minoriska kulturen under omkring 1400. Det kan vara på grund av att de blev angripna och det kan vara av naturkatastrofer, men det vet vi inte.

Mykene

1700 BCE

Mykene 1700-1200 var en stadsstat som var belägen på ön Kreta och kungapalatsen hade tjocka murar till skillnad från Knossos. Det var en ort som hade många olika arkeologiska fynd. Mykene var med om en katastrof och många byggnader övergavs.

Fenicierna

1100 BCE

Fenicierna var det folkslag som byggde städer runt nästan hela medelhavsområdet. Fenicierna hade bra sjöfart, handel och skeppsbyggnadskonst, detta blev de väldigt populära för. Det vi vet idag är att deras språk var släkt till dagens hebreiska och arabiska, detta kallas för ett semitiskt språk och de spreds till grekerna. Däremot ändrade grekerna om det alfabetet lite.

Stadsstater växer fram

900 BCE

Under omkring 900 före vår tid börjar det uppstå stadsstater i Grekland. Dessa brukade oftast finnas vid kusten, på grund av klimatet och handel.

Epoken antiken inleds

800 BCE

Man kan säga att epoken antiken började ungefär 800 f.v.t och slutade 500 e.v.t. Detta är tiden när till exempel teatern, tanken om demokratin, filosofi och litteratur börjar bli populärt och detta utvecklas sedan vidare i Rom. Från denna tid har vi till exempel fått de olympiska spelen eftersom det utveklades under denna tid och dessa idrottstävlingar hålls än idag.

Olympiska spelen

776 BCE

Under antiken fanns det många olika idrottstävlingar. Vissa är till och med kända idag och tillhör sporten friidrott, löpning är en av dessa som fanns.
De olympiska spelen var den största idrottstävlingen som fanns under antiken och alltid i staden Olympia. Tävlingen arrangerades vart fjärde år och sågs som en religiös handling. Den religiösa handlingen var för många grekiska gudar, exempelvis Zeus. Under tävlingen var det något som kallades för vapenvila, det innebär att inga krig får startas.

Roms grundande

753 BCE

Många romare trodde att staden Rom var uppkallad efter Romulus och att det var han och hans bror Remus som byggde staden på just den platsen år 753 f.Kr. Däremot finns det flera vetenskapliga förklaringar till att det blev en stad. Rom ligger vid floden Tibern och detta gjorde handeln väldigt stor. Köpmännen upptäckte många fördelar, vattnet var tillräckligt grunt och man kunde segla dit med större skepp. Runt 600 f.Kr. bodde det så mycket folk att det bildades en stad.

Kolonisationen börjar

700 BCE

Kolonisationen började och man bosatte sig på andra ställen när man vandrade ut. Anledningen till detta var att det blev överbefolkat och till exempel maten räckte inte till. Man bildade kolonier runt Medelhavet och Svarta havet. På grund av detta började den grekiska handeln växa, alltså är allt detta på grund av överbefolkningen.

Grekiska antikens storhetstid

700 BCE

Omkring 700 före vår tid började den grekiska antikens storhetstid. Det vill säga att kulturen spreds och handeln blev större. Teatern och filosofin kommer vid denna tid.

Homeros

700 BCE

Homeros räknas som Europas och Greklands första författare. Han levde på 700 f.v.t och han anses ha skrivit de två kända böckerna om det trojanska kriget och om hjälten Odysseus.

Antika Grekland

Period: 700 BCE to 300 BCE

Det antika grekland blev en tidsepok för att det var väldigt stort för grekerna och olika nöjen bildades, bland annat teater och de olympiska spelen. Handeln blev väldigt stor under denna tid.

Persernas erövringar

500 BCE

Perserna erövrade många grekiska stadsstater. Anledningen till de flesta av dessa var alla konflikter som var mellan de grekiska stadsstaterna och perserna. Alla som bott i de erövrade stadsstaterna har behövt betala skatt. Runt ungefär 500 f.v.t gjorde folket uppror på grund av skatterna som ledde till krig. Persernas erövringar varade från 500 till 400 f.v.t.

Demokrati i Aten

500 BCE

Demokratin i Aten startade runt 500 f.Kr. Innan den nya ändringen hade landet styrts genom monarki, tyranni och aristokrati. Nu för tiden tror vi att demokratin skapades på grund av det förbättrade samhället och den förbättrade ekonomin. Många människor samlades var nionde dag utomhus i en folkförsamling. Där fick rika och fattiga föra fram sina åsikter och röstningerna skedde oftast genom handuppräckning, dessutom fanns det en sten som fungerade som en talarstol där alla fick prata.

Grekisk teater

500 BCE

Teatern klassades som den klassiska grekiska kulturen och spreds runt hela Medelhavet. Början av teatern var en fem dagar lång fest som hölls för vinguden Dionysos och festen var en gång per år. Festen innehöll en tävling som gick ut på att framföra körsånger bäst till guden. Teatrarna var ofta mycket stora och de rymde nästan alla invånare i staden. Det var vanligt att de var byggda så att de som satt högst upp fortfarande kunde höra skådespelarna. Vissa teatrar varade i flera dagar.

Rom blir republik

500 BCE

Romarna ville ha republik eftersom de var trötta på kungadöme, folket var trötta på att kungarna tagit makten för sig själv. Omkring 500 f.Kr. till 27 f.Kr. skapades en republik, men den blev aldrig som demokratin i Aten. Anledningen till detta var att de rika köpte de fattiga medborgares röster, men de lovade mat och fria inträden till nöjen. Det fanns även två konsuler så att makten fördelades lika. Ibland skedde det dock långa inbördeskrig om vem som skulle bli vald som konsul.

Romarriket

Period: 500 BCE to 476

Romarriket var en period från 500 f.v.t till 476 e.v.t. Under denna tid kom kejsardömet fram, många krig har skett och kristendomen blir en statsreligion.

Slaget vid Marathon

490 BCE

Slaget vid Marathon började genom att Aten stöttade grekerna som inte tyckte om den höga skatten och ville göra uppror mot perserna. Aten skickade soldater och några skepp för att hjälpa till, men upproret misslyckades trots Atens stöd. Perserna skulle straffa Aten för att ha hjälpt grekerna och skickade sin stora flotta som innehöll många soldater. Perserna blev besegrade på en plats som heter Marathon, som låg omkring 4 mil utanför Aten. Från denna händelse har Marathonloppet skapats.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Slaget vid Thermopyle gick ut på att perserna dödade Sparta när de skulle till Aten. De tog sig igenom Sparta första gången. Andra gången behövde de passera en smal väg med Sparta framför sig, vilket gjorde att de inte kunde komma till Aten. Däremot kommer det någon som hjälper vissa perser över bergen för att sedan komma mot Sparta bakifrån. Perserna vann, men de hann evakuera hela Aten.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Slaget vid Salamis var ett sjöslag. I detta slag var perserna och Aten inblandade. Perserna hade en stor flotta, men när Aten förstörde deras flotta vände de hem igen. Alltså var det Aten som besegrade över perserna när de skulle attackera Aten.

Hippokrates

460 BCE

Hippokrates hjälpte till för läkedomens gud Asklepios. Han undersökte vad det var som faktiskt gjorde patienter sjuka, samtidigt som folket istället offrade till guden i hopp om att de skulle bli friska. Dessutom studerade han vad för behandlingar som gav bäst effekt.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Perserna var besegrade och Sparta bildade ett förbund och skapade krig mot Aten. Innan var det Aten som var den största stadsstaten, men efter detta krig var det Sparta som var den största.

Aristoteles

400 BCE

Aristoteles var en känd filosof som tänkte att världen skulle vara mycket lättare att förstå om allt var indelat i olika kunskapsämnen, områden. Han var elev till Platon och han är anledningen till att skolan idag är indelad i olika ämnen.

Kung Filip II

359 BCE

Kung Filip II var en krigarkung och blev känd för sin son Alexander. Han erövrade en grekisk stadsstat som sedan hans son Alexander fick ta över efter Filips död år 336.

Alexander den store

336 BCE

Alexander ärvde riket Makedonien efter sin far Filip. Han besegrar perserna och kommer ända till floden Indus i Indien. Efter hans död år 323 blev det inbördeskrig och riket delades upp i fyra delar, detta leder till att den Grekiska antikens storhetstid är över.

Hellenismen

323 BCE

Efter Alexanders död skapades något som senare skulle kallas för Hellenismen. Grekerna utvandrade och de gjorde runt 70 nya städer, en del av dessa fick namnet Alexandria för att hedra Alexander. Städerna skapades runt det gamla persersiket i Egypten. Olika folkslag som exempelvis perserna fick ta del av den grekiska kulturen och grekerna av deras. Språket spreds av handelsmän och blev ett världsspråk. På grund av detta blandades olika kulturer och denna kulturblandning fick namnet Hellenismen.

Första puniska kriget

264 BCE

De tre puniska krigen skedde eftersom karthagerna och romarna ville ha makten över Medelhavet för sig själva. Karthago var en känd stad där handeln var stor och de hade också hittat vägar till Atlanten. De kontrollerade västra sidan av medelhavet, men när romarna började befinna sig allt oftare på platser som Karthago räknade som deras, blev det en konflikt och då blev det första puniska kriget. Romarna kallade fenicierna för puner och där ifrån kommer namnen på krigen.

Andra puniska kriget

218 BCE

Det andra puniska kriget gick ut på två slag. Den karthagiska fältherren Hannibal erövrade nästan hela Rom under det första slaget. På en dag dog omkring 50 000 av den romerska armén och Hannibal vann det första slaget vid Cannae i Italien. Till slut tvingade den romerska armén att karthagerna skulle komma tillbaka till Karthago och där besegrade romarna den karthagiska armén.

Tredje puniska kriget

149 BCE

Det tredje puniska kriget avslutar alla krig med romarna och Karthago. Det sägs att arméerna från romarriket anföll och brände ner hela Karthago 146 f.v.t och det sägs ha brunnit 17 dagar. Alla karthager som överlevde förblev slavar för romarna. Dessutom sägs det att romarna pratade om krigen så som vi idag pratar om första och andra världskriget. Enligt karthagernas synvinkel ska det tredje puniska kriget varit det värsta.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacusupproret är det kändaste upproret som hände i Romarriket. Spartacus var ledare och han rymde till berget Vesuvius som slav från sin ägare. Efter honom hade han några andra slavar som hängde efter. Detta blev så stort att han till slut hade en hel armé på 70 000 beväpnade slavar och alla vapen kom från romarna som de hade stulit. I några år krigades de mot romarna. De sista 6000 slavar blev korsfästa och hängde på en 26 mil lång väg kallad Via Appia under en lång tid och ruttnade.

Julius Caesar

44 BCE

Julius Caesar var en mycket skicklig romersk fältherre. Under hans kontroll erövrades Gallien som idag ungefär motsvarar Frankrike. De kunde nu kontrollera hela Egypten och de hade nu även rika skördar av säd. Julius Caesar blev sedan diktator, men när det spreds rykten om att han också ville bli kung blev han knivhuggen 44 f.Kr. Mordet ledde till ett inbördeskrig och då segrade Augustus 27 f.Kr. som sedan tog över tronen efter Caesar, då startade kejsardömet i Rom.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Framtiden bestod om vad kejsaren gjorde för beslut och det gick bra för riket om de gjorde bra beslut. Däremot fick vissa kejsare dåligt rykte och vissa blev till och med mördade och satt inte länge vid makten, medan vissa erövrade flera områden och fick gott rykte. Några av dessa som fick gott rykte var Trajanus och Hadrianus. Romarriket var som störst när Trajanus var kejsare och kejsardömet försvann 476 e.Kr.

Pax Romana

27 BCE

Pax romana även kallad för "den romerska freden" började under kejsaren Augustus styre. Det var en fred i riket som varade i ungefär 200 år och många länder erövrades utanför riket samtidigt som pax romana, det vill säga att romarriket ökade under denna tid.

Kejsare Augustus

27 BCE

Kejsaren Augustus var den första kejsaren i det nya kejsardömet och han styrde romarriket. Han segrade år 27 f.Kr. i inbördeskriget som började efter mordet på Julius Caesar. Dessutom erövrade han delar av Mesopotamien. Augustus valde också sin efterträdare vilket var sonen som han adopterat vid namn Tiberius och år 14 e.Kr. dör kejsare Augustus.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

300

Omkring 300-talet erövrade romarriket delar av den Apenninska halvön. Det var en lång serie krig som gjorde att Rom snart blev ett stort och sammanhållet rike och grekerna tvingades ge upp sina delar av halvön Apenninska halvön. De som tidigare bott där blev antingen medborgare eller var tvungna att bidra med soldater till romarriket. Detta gjorde att romarriket blev större och krigsmakten växte.

Kejsare Konstantin

324

Kejsare Konstantin den store var den första romerska kejsaren som tyckte att kristendomen var okej. När Konstantin satt vid makten fick han dela den med fyra andra kejsare, men det uppstod inbördeskrig då alla ville ha makten för sig själv. Han var med om ett slag mellan Maxentius som var en av de fyra kejsarna. Plötsligt såg Konstantin ett kors i himlen, han gjorde flaggor av korset och han vann slaget. Runt 400-talet byggde han ut en stad som blev större än Rom och kallade den för Nova Roma.

Kristendomen blir statsreligion

380

Genom handel spreds religioner, en av dessa var kristendomen och skulle förbjudas i romarriket. Romarriket hade tidigare sin egna religion som inte kvinnor och slavar fick ta del av, men när kristendomen kom blev den väldigt populär eftersom alla fick ta del av den. Till slut blev kristendomen så stor att den inte gick att förbjudas längre. År 325 övergick kejsarna till kristendomen och alla andra religioner blev istället förbjudna.

Romarriket delas

395

Konstantin byggde ut en stad som han kallade för Nova Roma (Nya Rom) och runt omkring 300-talet valde man att dela romarriket i två. Anledningen till detta var att ekonomin och militären inte kunde hanteras av en person och då valde man att dela romarriket i den östra delen och den västra delen, dessa kallades för Östrom och Västrom. Östrom överlevde mycket längre än Västrom då Västrom var ostabilt och varade inte länge. Staden Konstantinopel fanns i Östrom och Rom i Västrom.

Romarrikets fall

476

Omkring år 476 e.Kr. vill historieskrivarna sätta ett slut för romarriket. Det finns olika förklaringar till romarrikets fall som nu är ruiner. Vissa menar att det var på grund av ekonomin. Många anser att romarriket nästan bara använde sig av slavarbete och när de inte lyckades erövra mer fick de inte fler slavar. Andra anser att det var på grund av politiken och att alla besluten hängde på kejsaren. Dessutom tror andra att anledningen var att romarriket blev erövrat från alla sidor.