-
Storskifte (forts.)
Detta blev ett problem så 1757 kom en förordning som kallades "storskifte" vilket innebar att det var möjligt för varje delägare att begära skifte, alltså ett sätt att samla ihop böndernas jord till större stycken. Sen kom Gustav IV Adolf med förlsag om "enskifte" som innebar att varje bondes jord, om det gick, skulle föras ihop till ett enda stycke. -
Storskifte
Bönderna i Sverige på 1700- talet bodde i byar och utanför byarna fanns deras åkerjordar som var uppdelade i flera fält där varje bonde hade sin egna del. Men folkmängden blev större och större, vilket betydde att allt fler skulle dela på åkrarna och det blev så ojämt fördelat att vissa bönder fick jätte stora och lättodlade åkerfält medan vissa fick mycket sämre och svårodlad yta. Och man var tvungen att rätta sig efter sina grannar och fick inte bestämma något själv över sin del av åkern. -
Baljväxter (forts.)
Man började sedan att odla även djurfoder på åkrarna, vilket gjorde att man kunde ge mer foder till djuren vilket i sin tur ledde till mer gödsel och skördarna ökade ännu mer, I slutet av 1800-talet hade odlingen med baljväxter spridit sig över landet. -
Agrara revolutionen
Agrara revolutionen är en jordbruksrevolution som uppkom under 1700-1800 talet.Det var under den tiden som hela jordbruket och jordbrukarsamhället förändrades i Västeuropa, speciellt i England och Frankrike.T.ex. så inträffade skiftet (även utanför Sverige),jordbruksmaskiner kom och man började använda sig av växelbruk,(vilket Sverige var en dom första att börja med).Denna revolution ledde till att produktionen av livsmedel ökade kraftigt och var även en början till den industriella revolutionen -
Baljväxter
Fram till mitten av 1800-talet var jordbruket helt uppbyggt av ängsslåtter. Allt byggde på att ängarna gav vinterfoder till djuren samtidigt som djuren gav åkrarna växtnäring. Men detta system gav tillslut problem då det blev svårare att få tillräckligt med foder till djuren och skörden från åkrarna minskade pga brist på gödsel från djuren. Det hjälpte inte heller att Sveriges befolkning ökade kraftigt. Men då började man lära sig att odla baljväxter som band luftkväve och då ökade skördarna. -
Arbetshästen
Förr användes främst oxen i jordbruket men på 1700-talet blev hästen allt vanligare. Men inte förrän på 1800-talet började hästen användas i Sverige. Hästen har haft en stor betydelse för människan som arbetsdjur, den har hjälpt människan i b.la jordbruket, skogsbruket, som körhäst eller packdjur. Och ända fram till 1900-talet var hästen mycket populär och världsekonomin var delvis beroende av hästen som tillgång i naturbruket, tills dom nya jordbruksmaskinerna kom och tog över hästens roll. -
Laga skifte
När Karl XIV Johan styrde började skiftet utföras mera planmässigt och 1827 kom lagen om "laga skifte" där målsättningen med den lagen var att varje gård skulle ligga i närheten av ägorna.
Skiftet fick en stor betydelse för hela jordbrukets utveckling i Sverige och bönderna som nu kunde sköta sin jord själva blev mer villiga att förbättra och utöka sin nyodling. -
Plogen
Plogen är en av dom viktigaste redskapen i jordbruket och en av dom mest betydelsefulla framstegen för jordbrukets utveckling. Plogen drogs från början av oxar, sedan arbetshästar eller mulor. Den moderna plogen med vändskiva i stål utformades av John Deere i USA på 1830-talet. I Sverige blev "Furudalsplogen" den plogtyp som blev 1800-talets genombrott. När världen började industrialiseras började man använda ångmaskiner till plogen istället för djur och sedan ångdriva traktorer. -
Sverige
Sverige var under hela tiden på 1700 till 1870-talet en jordbruksdominerade nation. Vi hade väldigt bra förutsättningar i vårt land för odling och jordbruk. -
"Arla" bildas
I Stockholm år 1880 bildas ett mjölkförsäljningsaktiebolag av bröderna Wilhelm och Hildemar Albin Lidholm på Nådhammars gård. Detta blir startpunkten för vårt kända företag Arla, som senare får sitt namn 1957 och slås ihop med det danska mejeriföretaget MD Foods 2000 (och blir då Arla Foods). -
Jordbrukskrisen
Runt 1880 inträffade en jordbrukskris i Europa där amerikanskt spannmål hade kommit in och spred sig över kontinenten, som slog ut många spannmålsodlare. Vissa länder, inkl. Sverige införde skyddstullar på sina jordbruksvaror. Och speciellt efter 1920-talet kom jordbruket att skyddas av tullar. Kalla kriget var också ytterligare en anledning till att använda sig av tullar för att om landet var självförsörjande på jordbruksvaror kunde man klara långa avspärrningsperioder. -
Jordbruksmaskinerna tillkommer
Under 1900-talet börjar många använda sig av olika jordbruksmaskiner som börjat komma in i jordbruket. Främst traktorn blir väldigt populär och uppskattad. På bilden syns en tidig traktor från England år 1905. -
Självbindaren
Förr när man skulle skörda säden på åkern använde man sig av en lie eller skära. Men under 1800-talet uppfanns självbindaren där den från början drogs av hästar. Men under 1920-talet började man istället använda sig av dom nya trakordragna självbindarna. Sverige började använda självbindaren år 1911. -
Oljan
När oljan blev billigare och skapade förutsättningar för mekanisering, lånväga transporter och konstgödselanvändning skedde en stor förändring i jordbruket. Fossil energi i form av olja började användas som mest på 1930-1940 talet. Och det var då som konstgödsel började användas på allvar. Eftersom oljan också var så billig kunde man fixera luftkväve syntetiskt och därmed skapa eget kvävegödselmedel. Man kunde då odla utan att ha några djur. Och jordbrukets specialisering hade börjat. -
Den gröna revolutionen
Under 1950-1960 talet kom den händelse som kallas "den gröna revolutionen". Forskare hade lyckats framavla nya sädesslag som kunde producera mer än tidigare. Norman Borlaug som var den viktigaste forskaren bakom revolutionen hade räddat över en miljard människor som nu slapp svälta. Jordbruket blev nu väldigt väsentlig för många människors överlevnad. Norman fick även Nobels fredspris år 1907. -
Romfördraget
1957 skrevs Romfördraget under av EU och i den skapades "CAP"-(Common Agricultural Policy). Vilket bestämmer att EU:s medlemsländer ska ha en gemensam tull- och jordbrukspolitik. CAP finns nu fortfarande kvar och allt fler medlemsländer kommer in och gör denna bestämelse större. På bildens syns platsen där Romfördraget skrevs under.
