-
Period: 1 CE to 799
Indoeuropeiskt språk
Idag talar ungefär tre miljarder människor något europeiskt språk vilket gör gruppen till den största språk gruppen. För över 5 000 år sedan levde det europeiska språket i närheten av Kaspiska havet. Olika grupper vandrade åt olika håll och och språken spreds till Indien och Europa. Deras språk kallas av forskare för Urgermanskan. -
Period: 800 to 1225
Runsvenska
Detta språk talades fram till 1 000-talet. Runstenarna i Sverige, Norge och Danmark hade lika dana tecken och ord, därför kunde man tyda dagens historia. De flesta runstenar man hittar idag är runstenar med den yngre runraden. Den yngre runraden hade bara 16 tecken vilket betydde att ett tecken kunde ha flera olika ljud och betydelser i en mening. Början av 900-talet började urnordiskan och runsvenskan kännetecknas av diftonger. -
Period: 1225 to 1526
Fornsvenska
Det var Kristendomen som införde der mesta av det latinska språket och de latinska bokstäverna. Det användes mesta dels i svenska kyrkor, det tog lång tid innan runorna var utbytta mot latinska bokstäver. Tyska köpmän och hantverkare började bosätta sig i Sverige runt 1200-talet . På 1300-talet då Hansan var som störst var 70 städer anslutna till den. Ordförrådet var det som påverkades mest av tyskarna. -
Period: 1526 to
Äldre nysvenska
1526 då nya testamentet översattes och trycktes på svenska sattes nästa milstolpe i den svenska språkhistorien. Denna bok var mer betydelsefull för att den skickades ut till alla kyrkor i hela sverige. Detta påverkade sveriges stavning då man inte stavade lika som latin som i bibeln. I slutet av 1400-talet kom boktryckarkonsten till sverige. -
Period: 1526 to
Ädre nysvenska
Tidigare var alla böcker handskrivna och det tog mycket lång tid att skriva av en hel bok. Det var även olika skrivet med stavningar, ordval och ändelser. Språket blev mer enhetligt för att alla böcker nästan var likadana i språk. Det var långt i från alla som kunde läsa och skriva. Låneord kom fortfarande ifrån tyskan då många va dem hade med militära att göra. -
Period: to
Yngre nysvenska
De flesta ord hade med mat och överlevnad att göra, då man inte pratade om så mycket annat med andra länder. Orsaken till detta var bland annat den industriella revolutionen som startade i England. Störst betydelse hade ändå franskan. -
Period: to
Yngre nysvenska
En tidning började ges ut av Olof Dalin år 1732. Tidningen namngavs som Then swänska Argus. Tidningen bestod bara av ett papper, men liknade omslaget av en tidning. Den svenska stavningen fick mer struktur av Lagboken som kallades för Sweriges Rikes Lag. Under 1700 - och 1800 - talet dök fler låneord upp ifrån olika språk till exempel engelskan. -
Period: to
N-äusvenska
De tyckte att c x och z var bokstäver som var onödiga. Det diskuteras fortfarande om förändringar gällande stavning. Som till exempel skriva dej och mej istället för mig och dig. Ordförrådet har förändrats sedan år 1900. Det har kommit nya uppfinningar, musikstilar, jobb, kläder, vilket bidrar till nya ord. Vi har behövt namnge dessa prylar något. Vi har ofta lånat ord från amerikansk engelska. Vi har även försvenskat många ord som har sitt ursprung från amerikansk engelska. -
Period: to
Nu svenska
Perioden startade med den senaste stavningsreformen 1906. Namnet kan diskuteras då vi inte vet hur länga man kan säga nu, det föreslås att nusvenska ska kallas för 1900-talssvenska och 2000-tals svenska. Stavningsreformen ändrades mycket då man till exempel inte skulle skriva af utan istället av. Det blev inte uppskattat av alla då många tyckte att den förra stavningsreformen var tjusigare. 1943 skrev några folkskolelärare i en text att man ska skriva som man talar ännu mer.