-
Period: Jan 1, 700 to
Urnordiska
Man vet väldigt lite om svenskan under denna tid eftersom det finns väldigt underlag. Under denna tid använde man sig av runskriften, futhark. Runalfabetet hade 24 tecken. Man tror att den utvecklades utifrån den latinska skriften. Ljudsystemet genomgick stora förändringar. I-ljudet, ä-ljudet, å-ljudet och y-ljudet tillkom. Dessutom förändrades betongen så att många obetonade vokaler föll bort. -
Period: Jan 1, 1225 to Jan 1, 1526
Fornsvenska
Under denna tid började Sverige påverkas mycket av kristendomen. Med kristendomen kom det latinska alfabetet som ersatte runorna. Den tidigaste användingen av det latinska alfabetet var lagtexter. Under hela medeltiden fick Tyska handelsmän stort inflytande. Specielt på det svenska språket. Det gjorde att vi fick handelsord som mynt, stad, tull och stad. Men också yrkesbenämningar som skomakare, skräddare och snickare. Kristna namn blev även populära, tex Kristina, Helena och Katarina. -
Period: Jan 1, 1526 to
Äldre nysvenska
Under 1400-talet kom boktryckarkonsten till Sverige. Detta gjorde skriftspråket mer stabilt. En annan viktig faktor var att svenskan ersatte latinet som kyrkospråk. Det kom även ut två väldigt viktiga översättningar av bibeln, Nya testamentet från 1526 och Gustav Vasas bibel från 1541. Dessa böcker blev tillgängliga för alla kyrkor i landet. Under 1600-talet växte även en sorts talat standardspråk fram, risksvenskan. Men de allra flesta svenskar talade dialekt. -
Efternamn
Fram till medeltiden var det ovanligt med ärftliga efternamn. När riddarhuset grundades 1626 bestämdes att alla adelsätter var tvugna att använda ärftliga efternamn. Många släkter tog därför namn från vapenskölden. Men under denna tid blev det även vanligare med efternamn hos hantverkare och köpmän. De valde att ta naturnamn, så som Bergström. Även soldatnamn uppkom även, så som Modig Strid och Rask. Alla andra tog sitt fadersnamn och la till "son" eller "dotter" eller ortnamn. -
Franskans inflytande
Det största inflytandet på det svenska språket under denna tid var franskan. Det talades endast på slottet och Kung Gustav III var var väldigt fascinerad av den franska kulturen. Svenskan fick många låneord från franskan. Ord som mamma, pappa och kusin är några tidiga lånerod. Men "finare" ord tillkom även, som tex parfym, salong, kostym, supé, hotell, konsert och parasoll. -
Period: to
Yngre nysvenska
Författaren Olof Dalin publicerade det första numret av tidskriften ”Then Swänska Argus” 1732. Dalin föredrog det så kallade talspråket. Han ville skriva ungefär som det talades. Ord som hafwa, blifwa och taga föredrog han istället som ha, bli och ta. Han lanserade en rappare och mer journalistisk svenska. Dalin ville att svenskan skulle bli av med de onödiga främmande orden. De främmande orden var de franska modeorden. -
Period: to
Yngre nysvenska fortsättning
Språket i ”Then Swänska Argus” gav ett modernt intryck. Människor upptäckte att en del ord användes med en annan betydelse än på 1700-talet, tex att snäll betydde snabb. Sedan "Argus" kom ut så har stavning (dubbelteckning och gemener och versaler) och sättet att sätta ut punkt på förändrats. -
Svenska Akademien bildas
Svenska Akademien stiftas av Kung Gustav III. Deras första, stora och viktiga arbete "Afhandling om svenska stafsättet" gavs ut 1801. Vi började bland annat skriva fåtölj och byrå som det låter på det svenska språket och inte enligt fransk stavning. -
1800-talets Svenska
Konsten att kunna skriva meningar med inskjutna bisatser och participer ansågs vara fint. På gymnasiet fick elever lära sig strukturera det hela bättre vilket ledde till mera logisk språkstruktur. Verben hade fortfarande pluralböjning i presens och imperfekt, är/äro. Det kom väldigt många ord från tyskan och engelskan. Mycket av lånordet skedde pågrund av industrialiseringen när arbetarklassen växte fram, strejka till exempel från engelskan. Klyftan mellan tal och skrift minskade också. -
Period: to
Nusvenska
Under 1900-talet har skriftspråket och talspråket närmat sig ännu närmare varandra. Man tog tex bort pluraländelsen på verb i skriftspråket (1945) och genomförde en stor stavningsreform (1906). Men samtidigt så påverkades skriftspråket talspråket. Många ord började uttalas så som man skrev. Svenskan lånade (lånar) in många ord från engelskan, tex inom sport, nöjes och datavärlden. Till exempel team, leva upp till och kredit. -
Period: to Jan 1, 1225
Runsvenska
Runalfabetet (futhark) blev förenklat, från 24 tecken till 16. Anledningen var ljudförändringar. Tex blev öy och au till ö och ai till e. Dessa finns fortfarande kvar i vissa dialketer, tex gotländskan, jämtskan och norrbottniskan. Dessutom skedde samtidigt en skriftreform. Under denna tid var språket så stort att det började utvecklas till dialekter. Dessa dialekter blev sedan olika språk som de nordiska språken är byggda på idag.