Svensk språkhistoria

Den svenska språkutvecklingen

Period: Jan 20, 700 to Jan 20, 2000

Äldre fornsvenska

Jan 20, 1225

I och med kristendomens spridning i norden så började det latinska alfabetet användas. De åtta vokalerna som fanns var i, y, u, o, e, a, ø och ε. Därutöver kunde a och e dras ihop för att bilda æ som uttalas som ä. Konsonanterna var desamma som vi har idag fast med bokstaven þ som uttalas som th eller dh. Till substantiv och adjektiv användes de fyra kasusen nominativ, genetiv, ackusativ och dativ. Substantiven delades in i flertalet starka och svaga grupper av maskulinum, femeninum och neutrum

Yngre fornsvenska

Jan 20, 1375

Mycket religiös litteratur, flertalet kopplade till Vadstena kloster. Översättningar och parafraser av bibeltexter etc. Andra viktiga språkliga dokument består till stor del av brev; kungabrev, handelsbrev, gåvobrev, testamenten och diverse rättsdokument. Utdrag från en fornsvensk besvärjelse mot råttor:
"Ted biwder jach oc manar ider, rottor oc mysz, vnder Gudz høgsta bwd oc sancte Marie lydikse eller lydno."

Äldre nysvenska

Jan 20, 1526

Det nya testamentet översattes till svenska och hade för sin tid en relativt enhetlig stavning.
Grunden lades till det svenska riksskriftsspråket. Kyrkolagen från 1686 och husförhörssystemet som ledde till att svenskarna i mycket större utsträckning var läskunniga än andra folk i europa påverkade också språkutvecklingen under denna period ck istället för det äldre kk (“Thet är icke gott”), -a istället för -e ändelse för infinitiv (“så skulle the heta”), fick -n (“och foghlomen vnder himelen”).

Nya Testamentet översattes till svenska

Jan 20, 1541

Nya Testamentet gavs för första gången ut på svenska.

Yngre nysvenska

Jan 20, 1732

Hovet var under 1700-talet till stor del tvåspråkiga, svenska och franska, och många franska ord införlivades i det svenska språket. Ett mycket framgångsrikt standardiserings arbete bedrevs under 1700-talet, både för skrift och talspråk. Olof von Dalin börjar ge ut Then swänska Argus år 1732 som på många sätt satte standarden för hur svenska skulle skrivas och som propagerade för en svenska utan inbalndning från utländksa språk. Maskulinum och femininum åtskilldes inte längre med böjning, den an

Then Swänska Argus

Dec 13, 1732

En veckotidskrift utgiven av författaren och historikern Olofvon Dahlin. Then Swänska Argus fick genom sitt moderna språkbruk och stora spridning en stor inverkan på den svenska språkutvecklingen. Han förespråkade en enklare användning av språket, till exempel skrev han "Kyrka" istället för "Kyrkhia".

Nusvenska

Jan 20, 1900

Epokens början kopplas ofta till August Strindbergs verk. Radio och TV:s framgång möjliggjorde ett slags standardspråk (rikssvenskan). Även folkets ökade flytt från landsbygden in till tätorterna förenklade denna undanträngning av dialekter. erbkongruensen i numerus (han erhöll, de erhöllo) försvann gradvis ur skrift. Ej och icke ersattes senare av inte. Konjunktivens ställning försvagades. Många ord lånades in från engelskan, särskilt efter andra världskriget.

Den stora stavningsreformen

Jan 20, 1906

Denna gick ut på att förenkla stavningen av v och t. Gamla stavningar som “[...]hvad han hette[...]” ändrades till vad vi använder i dagens svenska (“Det uppstod en, vad man på danska säger[...]”)

Runsvenska

Mar 2, 2022

Den stora skillnaden mellan runsvenskan och den äldre fornsvenskan är att texter skrevs med runor istället för latinska bokstäver. Grammatik och ordförråd var i stort sett det samma och var någorlunda homogent över hela norden.