-
4000 BCE
Indoeuropeiska språk
Svenskan är ett indoeuropeiskt språk, en språkfamilj med rötter i ett gemensamt talat språk som tros komma från indusdalen. Om du tittar på ett språkträd ser du att stammen delar sig, först i breda grenar och sedan i smalare och smalare grenar. De språk som först möter en gemensam gren är mest lika varandra, pga att språken haft en gemensam historia under längre tid. Ju tidigare språkens grenar delar sig från varandra desto längre tid sedan talarna av språken började bosätta sig på olika platser -
Period: 200 to 800
200-800 Urnordiska/Nordgermanska
Under 200-800-talet började de germanska språken att skilja sig åt i en västgermansk gren och en nordgermansk gren. De få källor som finns före 200-talet var likartade över hela norra Europa oavsett var de hittades, medan man kan se vissa skillnader mellan det nordgermnaska och västgermanska området under 200-800-talet. Nordgermanskan tappade t.ex. j- och w-ljud i början av ord. Därför heter det år (svenska), year (engelska) och Jahr (tyska); ord (svenska), word (engelska) och Wort (tyska). -
Period: 800 to 1225
Runsvenska
Urnordiskan delades nu i en västnordisk gren (nu norska & isländska) och en östnordisk gren (nu svenska & danska). Exempelvis försvann diftongerna i svenskan och danskan men ej i övriga nordiska språk. De skriftkällor som finns är runristningar och de kunskaper vi har om språket under denna tid är jämförbart med vad gravstenar och ristat klotter säger om vårt språk. Det skrevs mer på andra material men mycket lite finns bevarat. -
Period: 900 to 1100
Sverige kristnas
Kristnandet av Sverige startade under 900-talet och vid 1100-talet hade de flesta övergivit asatron för kristendomen. De kristna skrifterna var skrivna på latin & grekiska. -
Period: 1100 to
Språklig påverkan: latin (& grekiska)
I och med att Sverige kristnades kom kyrkans språk att få stor inverkan på svenskan. Eftersom den första bibeln skrevs på grekiska hade även grekiskan stort inflytande. Latin var ett gemensamt språk inom kyrka och högre utbildning ända fram till 1700-talet. Exempel på inverkan är det latinska alfabetet, samt lånord från latin & grekiska - framförallt med anknytning till religion & skola: kyrka, präst, skola, påsk, klocka -
1200
Exempeltext - Runbenet
-
1225
Exempeltext & övergångsmarkör - Äldre Västgötalagen
Den Äldre Västgötalagen är den första bevarade texten där svenskan skrivits med latinska alfabetet. Dock fanns ännu inget enat Sverige utan detta är en av många landskapslagar. -
Period: 1225 to 1500
Fornsvenska
Kristendomen förde med sig det latinska alfabetet. Text skrevs på pergament istället för sten - lättare att skriva mer. Latin och grekiska påverkade mest, och kom genom kristendomen. Tyskland influerade språket, då hälften av rådmännen i Stockholm var tyskar. Tyskan påverkade svenskans grammatik och gav låneord eftersom att tyskarna som invandrade skötte bland annat rättsväsende. -
Period: 1300 to 1500
Språklig påverkan: lågtyska
Hansan, ett tyskt handelsförbund, kontrollerade handeln kring Östersjön och många tyska köpmän flyttade därför till Norden för att bedriva handel. Lågtyskan fick under 1300-talet större inflytande över det svenska språket än något språk tidigare eller senare haft. Exempel på språklig påverkan är ordet man som allmänt pronomen, suffixen -het, bar, -aktig och prefixen be-, för- an-, lånord med anknytning till titlar, handel & juridik (herr, fröken, betala, mynt, köpa, räkna, rådhus) -
1400
Språkförändringar: fornsvenskan
-
Period: 1500 to
Språklig påverkan: högtyska
Den svenska bibeln översattes från tyska varför det tyska språket hade starkt inflytande över svenskan även efter Hansans storhetstid. Sverige låg ofta i krig och många tyska lånord med koppling till militären infördes därför (marsch, trupp, främling, soldat) -
1526
Övergångsmarkör - Nya testamentet & Gustav Vasas bibel (1541)
Gustav Vasa blev kung 1523 och ville ena Sverige. Som ett led i detta lät han översätta bibeln till svenska. Detta influerades av Martin Luther och protestantismen, som ville att bibeln skulle vara tillgänglig för alla inte bara på latin. Tryckpressen, som uppfanns i början av perioden, möjliggjorde stor spridning. Alla besökte kyrkan varje vecka. Då predikade prästerna ur den nya bibeln varpå dess språk fick stort genomslag. Svenskar lärde sig att läsa och skriva efter texten under ca 400 år. -
Period: 1526 to
Nysvenska
Det fanns i början av perioden ännu inga stavningsnormer, men det svenska språket blir allt mer enhetligt och en rikssvenska börjar utvecklas utifrån den dialekt som talades i Mälardalen. Vi kan förstå denna svenska om vi anstränger oss. Viktiga faktorer bakom förändringarna är Gustav Vasas bibel som översattes från tyska. Först under 1800-talet införs en enhetlig stavning genom Svenska Akademien. -
1550
Språkförändringar: tidig nysvenska
-
1556
Exemepltext - Gustav Vasas brev
-
Period: to
Språklig påverkan: franska
Det franska språket blev det ledande kulturspråket i Europa under 1600-talet. Språket ersatte tyskan, samt hade stort inflytande både politiskt och ekonomiskt. Det var många inom adeln som talade franska, vilket ansågs vara ett fint språk. Språkets popularitet spred sig till borgarklassen och det blev alltmer vanligt att blanda sitt språk med franska uttryck. Exempel på fransk påverkan är suffixen -ism, -ion, -ist, -era, lånorden garderob, peruk, parfym, maräng, konsert, biljett. -
Språkförändringar - sen nysvenska
-
Exempeltext - Anna Maria Lenngren tidningstext
-
Svenska Akademien grundas
Från 1600-talet växte sig intresset för det svenska språket och dess bevarande allt starkare. Bland andra George Stiernhijelm och Olof von Dahlin protesterade mot influenser från andra språk och förespråkade en enkel och ren svenska. 1789 grundade kung Gustav III den Svenska Akademien, med uppdrag att normera det svenska språket. År 1874 kom den första upplagan av Svenska akademiens ordlista. -
Period: to
Språklig påverkan: engelska
I och med den industriella revolutionen blev engelskan ett allt mer centralt språk. Till en början lånades framför allt ord med anknytning till arbetsliv, teknik och sport in, t.ex. strejk, import, export, tunnel, lokomotiv, tennis, fotboll, sport. Senare övergick den starka engelska påverkan via Storbritannien till amerikansk påverkan. -
Folkskoleförordningen
1842 antogs Folkskoleförordningen, en lag som introducerade skolplikten. Detta föregicks av många misslyckade försök att öka läskunnigheten och bildningen i Sverige genom hemskolning och frivilliga skolor. Redan 1640 bestämdes att varje stad skulle ha en skola. Trots det fanns vid slutet av 1700-talet endast 150 skolor i Sverige. 1812 gick 15 % av Stockholms barn i skola. I och med Folkskoleförordningen infördes en sexårig skolplikt som verkställdes från 1850 och snart kom att utökas. -
Övergångsmarkör - Röda rummet
August Strindbergs roman Röda rummet markerar övergången till nusvenska och kom ut 1879. Under 1900-talet skedde mycket samhällsutveckling, → påverkade språket då alla i samhället kunde läsa. -
Period: to
Nusvenska
Samhällsutvecklingen låg bakom mycket av språkförändringen, eftersom flera fick utbildning & folket mer makt genom folkrörelser. Litteraturen fick stark ställning i samhällsdebatten. Dags- & kvällstidningar påverkade språket så att det blev kortare & effektivare. Utvecklingen var en effekt från industrialiseringen.
Språket blev mer enhetligt under denna tid, vilket ledde till att fler fick möjlighet att studera & strävade efter inflytande i samhället. Det här påverkade i sin tur grammatiken. -
Exempeltext - Hemsöborna August Strindberg
-
Språkförändringar: tidig nusvenska
-
Stavningsreformen
Stavningsreformen som genomdrevs 1906 förenklade stavningen av "v" och "t", efter att Folkskollärareföreningen lagt ett förslag till den svenska regeringen att det "ej måtte betraktas som fel" att i skolan utbyta dt som tecken. Reformen innebar att ord som tidigare stavats f, fv och hv men uttalats som v nu skulle stavas med v, samt ord som tidigare skrivits med dt men uttalats som t/tt skulle stavas t/tt. -
Du-reformen
Tidigare hade det ansetts vara lämpligast att tilltala personer av samma eller högre social status med titel och efternamn. Användningen av "herr", "fru" och "fröken" var mestadels begränsat till inledande konversation med personer vars yrke, akademisk titel eller militär rang talaren inte kände till. Att den tilltalade helst skulle tilltalas i tredje person komplicerade frågan ytterligare. -
Språkförändring - sen nusvenska
-
Exempeltext - Modern nyhetsartikel
