-
Period: 300 to 800
Urnordiskan 300-800
År 300 till 800 så hade nordens länder ett gemensamt språk. Vi i norden skrev med runskrift och vi hade ett gemensamt alfabet. Eller “runrad” som det kallas. Runraden heter futharken och innehåller 24 stycken runor som symboliserar läten från vissa bokstäver. Det var folk från norra Europa som skrev med runskrift och runorna såg likadana ut i de nordiska länderna. Detta visar på att vi en gång i tiden har pratat samma språk men att de senare i historien har växt ifrån varandra. -
Period: 300 to 800
Urnordiskan 300-800 är ett indoeuropeiskt språk
Urnordiskan är ett indoeuropeiskt språk. Det betyder att det tillhör den gruppen av språk som kommer från Europa och delar ut av västra Asien. Språk delar på sig med tiden vilket gör att de indoeuropeiska språken är indelade i flera grenar. Exempel är slaviska, indoiranska och romanska språk. Urnordiskan kommer dock från den germanska grenen, exempel på germanska språk är; tyska, danska, svenska och norska. -
Period: 800 to 1225
Runsvenska 800 till 1225
Runsvenskan är vikingarnas vidareutveckling av urnordiskan. Saker skedde på 1000 talet och förändringar uppkom. Det började bildas kungariken i norden vilket också påverkade att språket ändrades och utvecklades. Man fortsatte med att hacka in runskrift i stenar, de hade dock en nyare lite kortare runrad vilket även underlättade i själva skrivandet. Redan här så märkte man redan hur språket splittrades och började att skilja sig från väst till öst. -
Period: 1225 to 1526
Fornsvenskan, del 1
Fornsvenskan gjorde en stor förändring på hur man skrev text. Nu började man använda sig av det latinska alfabetet och man skrev alltså inte längre med runskrift. Man började även skriva på pergament eller papper istället. Landskapslagarna skrevs med det latinska alfabetet, de var även de äldsta texterna som gjorde det. -
Period: 1225 to 1526
Fornsvenskan, del 2
Fornsvenskan började även låna latinska och grekiska ord, vissa av de har vi fortfarande kvar idag. Senare så använde vi dock fler tyska låneord som tillkom via handeln med Tyskland. Språket delade även sig från norr till söder under medeltiden. Norge och Sverige var en del samt Danmark (och Skåne) var en annan del. Det kan man fortfarande märka av för den Skånska dialekten kan på vissa ställen likna sig till danskan. -
Period: 1225 to 1526
Fornsvenskan, del 3
Under denna perioden så började även isländskan skilja sig mer och mer från de andra nordiska språken. Isländskan påverkades inte så mycket av de europeiska språken och lånade inte in så många nya ord vilket gjorde att de behöll det mesta av det äldre språksystemet. Detta har påverkat Island för de är faktiskt det landet som har det språket som är mest likt vikingarnas språk. Fornsvenskan hade också en komplicerad grammatik. -
Period: 1526 to
Nysvenska 1526-1906, del 1
När Gustav Vasa styrde Sverige så bröt vi oss loss från Kalmarunionen. Gustav Vasa ville göra Sverige till ett mer självständigt land och därmed skulle ett riksspråk införas. Bibeln översattes då till svenska vilket hade stor betydelse för att folk fick reda på hur mönstret i hur språket skrevs såg ut. Det som var så bra var att boktryckarkonsten även kom hit vilket underlättade väldigt mycket. -
Period: 1526 to
Nysvenska 1526-1906, del 2
Nu kunde folket verkligen ta del av tex. Bibeln och allt fler kunde lära sig att läsa. Kungen Gustav III grundade även den Svenska Akademin, vilket gjorde språket ännu mer enhetligt. Nu kunde man se hur ett ord skulle stavas och böjas vilket gjorde att alla hade en större chans att stava rätt. För sen på 1800 talet så började alla att lära sig att läsa och skriva. År 1842 så blev det även skolplikt. -
Period: 1526 to
Nysvenska 1526-1906, del 3
Under industrialiseringen så blandades det svenska folket ännu mer tack vare att man nu enklare kunde transportera sig längre sträckor genom att åka med tåg. Detta resulterade ju då i att de svenska dialekterna även blandades och jämnades ut. Grammatiken hade numera även förenklats och vissa uttal hade förändrats vilket gjorde att svenskan blev mer och mer lik den svenskan vi talar idag. -
Period: to
Nusvenska 1900-talet, del 1
I början av 1900-talet så förenklades sättet som man stavade på. Man förenklade även sättet att skriva på genom att man började skriva mer så som man pratade. Imed att skillnaden mellan våra olika svenska dialekter minskade väldigt mycket industrialiseringen så blev språket väldigt enhetligt. Det gör så att de som väl har bevarat sin dialekt har något att vara stolt över i dagens samhälle. -
Period: to
Nusvenska 1900-talet, del 2
Svenskan har även fått många fler engelska lånord på grund av amerikansk och engelska film samt internet. Vi har även börjat förkorta många ord för att dagens syfte med att skriva är att det ska gå fort. -
Period: to
Nusvenska 1900-talet, del 3
Det är tex. viktigare att det går fort att skriva och att personen som läser det förstår vad man menar när man skickar sms än att allt ska vara korrekt stavat och vara formulerat i hela meningar. Även fast nusvenskan skiljer sig enormt mycket från urnordiskan, där vi började så ser vi spår av dåtiden än idag, vissa av våra namn är ett exempel på det.