Antikens grekland

Mykene

1500 BCE

Mykene var en by som låg på det grekiska fastlandet. Mykene i sig var egentligen ett palats, men området sträckte sig så långt att man namngav hela området efter palatset. Palatset hade tjocka murar, vilket var ett tecken på att mykenarna var redo för krig.

Fenicierna

1500 BCE

Fenicierna var det folkslag som grundade och bodde i Fenicien, vårt nutida nordöstra Afrika. Fenicierna var duktiga handelsmän och sjöfarare. Den feniciska huvudstaden Byblos var en populär handelsplats, där framför allt grekerna fick lära sig det feniciska alfabetet, som vårat alfabete idag är byggt på. Fenicierna byggde stora städer längst med medelhavet.

Knossos/Kreta

1200 BCE

Knossos var ett palats beläget på ön Kreta. Palatset byggdes under samma tid som pyramiderna och var en politiskt och religiöst betydelsefull plats. Kreta bedrev masshandel och var en välutvecklad högkultur.

Stadsstater växer fram

800 BCE

Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av flera mindre riken, stadsstaterna. Staterna krigade gärna mot varandra, men stod tillsammans under krig mot annat folk. Varje stat styrdes av enskilda kungar.

Olympiska spelen

776 BCE

De olympiska spelen började år 776 f.kr. för att hedra de grekiska gudarna. De hölls vart fjärde år, och tiden däremellan kallades för olympiad. Tävlingarna hölls i Olympia. Grenarna som tävlades i var löpning, brottning, boxning, femkamp, kappridning, körning mellan två- och fyrspann och pankration, en blanding mellan boxning och brottning. Under de antika spelens gång så utsågs endast en vinnare, förstaplatsen, och det fanns inga brons eller silvermedaljer.

Epoken Antiken inleds

753 BCE

Antiken inleddes cirka 700 år f.kr. och avslutas under det sena 400-talet e.kr. Under antiken så dominerade den grekiska och romerska kulturen medelhavsområdet.

Romarriket

Period: 753 BCE to 476

Kolonisationen börjar

700 BCE

När grekerna fick större tillgång till mat kom fler till riket och det blev överbefolkat. Man fick skicka ut delar av folket till grannländerna vilket bidrog till det grekiska språkets spridning.

Persernas erövringar

540 BCE

Perserna hade börjat röra sig österut då dem ville erövra de grekiska staterna. När perserna lyckades blev grekerna missnöjda och de övriga grekiska staterna blev inblandade. Detta startade ett stort krig mellan grekerna och perserna. Kriget pågick under många år och resulterade i stor ekonomisk obalans hos perserna. Detta var starten till perserkriget.

Rom blir republik

509 BCE

Grekisk teater

500 BCE

Grekisk teater var en stor och viktig del av den grekiska antikens litteratur. Teatern var annorlunda från nutida teater då den grekiska teatern ofta diskuterade och lärde publiken om samhällets dygder och värderingar. Pjäserna framfördes alltid utomhus. De tre mest kända dramatikerna från antiken hette Aischylos, Sofokles och Euripides.

Demokrati i Aten

500 BCE

Demokrati infördes i Aten först under 500-talet f.kr. Atens medborgare samlades var nionde dag för att diskutera allt från krig till ekonomi och nya lagar. I mitten av deras mötesplats fanns en sten som motsvarade en sorts talarstol, där frivilliga kunde hålla tal för folkförsamlingen. Man diskuterade talet och alla fick sedan rösta, oavsett rika eller fattiga. Vanligtvis genomförde man en handuppräckning för att räkna rösterna. Detta var en sorts direkt demokrati, motsatsen till Sveriges nutida

Roms grundande

500 BCE

Rom grundades år 753 f.kr av Kung Romulus. Staden bestod av tempel och pampiga byggnader. Två av de mest kända kvarstående byggnaderna är templet Pantheon och teatern Colosseum. Colosseum är så stort att det får plats med 50 000 åskådare. Rom var en populär mötesplats där en stor skara handelsmän gjorde affärer.

Slaget vid Marathon

490 BCE

Slaget vid Marathon var ett utav tre slag som ägde rum under perserkriget. Den persiska kungen skickade ut en flotta för angrepp, men armén angreps vid Marathon och han fick ge sig.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Slaget vid Thermopyle är än idag ett av världens mest skildrande historiska händelser. Den persiska kungen ville erövra Grekland, och tog sig lätt igenom Atens gång. Slaget slutade med att perserna brände upp staden.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Slaget vid Salamis var en strid mellan de grekiska stadsstaterna och perserna. Perserna blev inlurade vid ön Salamis och deras flottar krossades.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Peloponnesiska kriget pågick mellan 431-404 f.kr. i det antika Grekland. Kriget var mellan peloponnesiska förbundet, lett av Sparta, och attiska sjöförbundet, lett av Athen.

Makedonien/ Kung Filip

349 BCE

Kung Filip regerade över Makedonien i 23 år, från och med 359 f.kr. fram tills han död år 336 f.kr. Han var far till den kommande härskaren Alexander den Stora.

Alexander den Store

336 BCE

Kung Alexander den store föddes 365 f.kr. i staden Pella och dog i Juni 323 f.kr. i Babylonien. Han härskade över Makedonien i sammanlagt tretton år. Två utav av många riken som erövrades under hans tid på tronen är Persien och Egypten. På väg hem från ett misslyckat försök till erövring av ännu fler riken insjuknade Alexander i feber efter ett fylleslag då han druckit för mycket vin. Tolv dagar senare dog han vid endast trettiotvå års ålder, och orsakade början på hellenismen.

Hellenismen

323 BCE

Hellenismen började med Alexander den Stores död år 323 f.kr. då hans generaler slogs om vem som skulle få efterträda honom, vilket resulterade i att riket splittrades. Många nya städer grundlades av utvandrande greker där perser och andra folkslag kunde ta del av varandras kulturer. Detta orskade det grekiska språkets spridning. Så småningom blev grekiskan ett internationellt språk precis som dagens engelska. Hellenismens viktigaste stad var en utav många med namnet Alexandria, efter Alexander.

Kejsare Konstantin

272 BCE

Kejsare Konstantin är specifikt känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han gjorde slaktar- och bagaryrken till ärftliga yrken och hade stor respekt för bildning och kristen tro. Konstantin avled i maj 337 f.kr.

Första puniska kriget

264 BCE

Det första puniska kriget stod mellan Rom och Karthago. Rom gjorde en lyckad attack på Karthago och erövrade Sardinien, Korsika och Sicilien.

Andra puniska kriget

218 BCE

Under det andra Puniska kriget gav härskaren av Karthago sig på Rom men misslyckades och tvingades ta sig tillbaka hem.

Tredje puniska kriget

149 BCE

I det tredje puniska kriget bestämde sig Rom för att göra slut på Karthago och demolerade staden ända ner till dess grund.

Julius Caesar

100 BCE

Julius Caesar är känd som en utav den globala historiens mest lyckade fältherrar. Han föddes i en rik familj och studerade retorik. Julius Caesar mördades år 44 fvt av en grupp sammansvurna, bland annat hans bästa vän Brutus. Det sägs även att Julius hade ett romantiskt förhållande med Kleopatra.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacusupproret är namngett efter slaven Spartacus som startade det gigantiska slavupproret. Mer än 50 000 slavar medverkar i upproret innan de övermannas. Många av dem korsfästes via vägen in till Rom.

Pax Romana

27 BCE

Pax Romana är namnet för den tvåhundra år långa romerska freden.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Kejsare Augustus

31

Kejsare Augustus är känd för att ha gjort om den romerska republiken till kejsardöme. Han var fast besluten att hans dotter inte skulle få ta över tronen, så han adopterade tre pojkar. Augustus dog år 14 evt och hedrades därefter som en gud.

Kristendomen blir statsreligion

391

Kejsar Theodosius förklarade kristendomen till statsreligion år 380 fvt.

Romarriket delas

400

Cirka år 400 evt så delas Rom in i Västrom och Östrom. Västroms huvudstad var Rom och Östroms huvudstad var Konstantinopel. Trots att Västrom föll år 476 evt så stod Östrom kvar i ett årtusende efter det.

Romarrikets fall

476

Det finns många teorier till varför romarriket föll, bland annat att riket inte kunde försvara sig när dess fiender angrep dem från flera håll. Byggnaderna och templen övergavs och splittrades i flera olika delar, bland annat Östrom. Den sista kejsaren i västra delen av romarriket avsattes år 476 e.kr. av en germansk folkstam.