Antiken

Antikens grekland

Period: 2000 BCE to 323 BCE

Knossos/Kreta

1900 BCE

Kreta var den första stora civilisationen i Europa. Kreta hade också ett stort kungapalats som hette Knossos. På Knossos har arkeologer hittat fynd från ca 1900 f.kr. Man har även hittat texter på Knossos som säkert är skrivna på grekiska. De stora palatset var flera våningar högt och hade flera hundra rum. Dessa stora ståtliga byggen fanns ännu inte i Grekland. På Kreta har man hittat fynd som visar att man importerade man varor från Egypten och Fenicien. Kreta var uppdelat i småriken.

Mykene

1400 BCE

Mykene är en fyndort i Grekland några hundra kilometer norr om Argos. Ca 1200 f.kr byggdes ett kungaborg i Mykene. Palatset hade tjocka murar vilket är ett tecken på att kungarna var rädda för krig. På 1100 talet f.kr angreps både Mykene och Knossos av flera olika tragedier t.ex att platsen övergavs och handlen upphörde. Man vet inte varför dessa katastrofer hände men några anledningar kan t.ex vara krig, jordbävningar eller vulkanutbrott. En symbol för Mykene är den stora lejonporten 1250 f.kr

Fenicierna

1100 BCE

Fenicierna var ett folkslag som byggde statsstater vid och runt medelhavet. De var sjöfarare och skriftspråkets spridare men även kända för sin handel och förmåga att bygga skepp. Under Antiken kallades Syrien och Libanon för Fenicien. Fenicien var däremot inte ett enat rike utan bestod av flera olika städer. De feniciska språket som fenicierna grundade är släkt med både hebreiska och arabiska. Fenicierna lärde sig skrivkonsten i Egypten och på halvön Sinai som har ett stort bergsmassiv.

Statsstater växer fram

900 BCE

Under antiken bestod Grekland av ca 1000 självständiga stadsstater från öst till väst. Varje en av dessa statsstater hade sin egna församling där alla män hade rätt att delta aktivt i rådet men ofta de rika och mäktiga. Under järnåldern bättrades ekonomin i Grekland vilket ledde till att det bildades nya och fler statsstater. Sparta och Athen var de största och mäktigaste statsstaterna. Det var stökit politiskt mellan de olika statsstaterna eftersom de hade olika sätt att bestämma. Ofta krig.

Olympiska spelen

776 BCE

Tävling och fester under antikens Grekland var ett sätt att be till sin gud. Ett exempel på detta är Olympiska spelen. De Olympiska spelen är den största idrottstävlingen och tävlingen hölls vart 4:e år i staden Olympia. Under de Olympiska spelen fick inga stadsstater vara i krig med varandra. Om man vann en religös tävling så betydde det att gudarna på ens sida. I de olympiska spelen så fick bara män delta. Då skapades istället Heraiska spelen i gudinnan Heras ära, där fick bara kvinnor delta.

Roms grundande

753 BCE

Enligt legenden sägs det att Rom ska grundats av kungen Romulus. Romulus och hans tvillingbror Remus sägs vara barn till krigsguden Mars. Tvillingarna sägs vara uppfödda på mjölk från en varginna. Arkeologerna hittade husgrunder som de daterat till 700 f.kr och det visar att romarnas tidsräkning stämde. Från början var Rom en flera byar som låg intill floden Tibern. Sedan växte byarna samman och blev en stad. Rom blev en mötesplats där man kunde sälja och köpa varor som t.ex vin och olja.

Romarriket

Period: 753 BCE to 476

Kolonisationen börjar

700 BCE

Ca 700 f.kr började det att bli överbefolkat i stora delar av Grekland detta ledde till utvandring eftersom det var brist på både mat, yta och vatten. Detta resulterade i att det skapade fler kolonier runt medelhavet och Cypern, folk började även att leva på nya sätt. Grekland fick då mycket makt över medelhavet eftersom flera greker hade bosatt sig där men även så började grekisk kultur att ha stort inflytande runt om medelhavet.

Epoken antiken inleds

700 BCE

Antiken inleds år 700 f.kr och är den period då medelhavsområdet dominerades av grekisk och romersk kultur. Under antikens rom växte de grekiska statsstaterna fram som t.ex Aten och Sparta. Starten till Antiken var att olika folkslag började att röra på sig in i Europa. Grekerna började även att skriva ner skriftliga minnesmärken. Antiken räknas därför från 700 f.kr.

Grekisk teater

500 BCE

Ca 500 talet f.kr började de första idéerna gro för grekisk teater. De började med tävlingar under fester då man skulle hylla den grekiska vinguden Dionysos. man hade sång tävlingar där man skulle säga små kora meningar mellan sången och efter ett tag blev de länge och då skapades de första teatern. Ca 100 år senare, 400 talet f.kr utvecklades teatern och man började bygga stora utomhusteatrar där
20 000 pers kunde sitta samtidigt, sedan tog romarna över idén och byggde fler teatrar utomhus.

Demokrati i Aten

500 BCE

Demokratin i Aten infördes ca 500 f.kr. Då samlades alla medborgare vart 9:e dag. Men för att vara medborgare i Aten så måste man vara född i Aten och även bott där länge men detta gällde inte kvinnor. De möttes vid en kulle som kallas Pnyx, där finns det en talarstol vem som helst kunde hålla tal, talstolen finns kvar än idag på Pnyx. Alla medborgare som möttes kallades för folkförsamlingen. Folkförsamlingen fattade t.ex beslut om lagar och ekonomi. Detta kan liknas vid nutida klassråd.

Rom blir republik

500 BCE

Rom styrdes av kungar från 500 f.kr då befolkningen blev trötta på att kungarna bara tänkte på sin makt. De avsatte den sista kungen och införde ett nytt sätt att styra på. Landet blev en rebublik. I rebubliken skulle de högsta statstjänstemännen och makthavarna i staten skulle utses i ett val. Alla män som hade ett medborgarskap fick rösta. Flera hundra år senare hade Rom ändå inte uppnått den demokratin som Aten hade eftersom de rika kunde köpa röster av de fattiga i utbyte mot nöjen.

Slaget vid Marathon

490 BCE

Ca 490 år f.kr skickade en persisk kung en stor flotta med över 100 soldater till Aten för att hämnas men innan de nådde sitt mål blev de angripna av Maraton istället. Maraton ligger ca 4 mil från staden. Efter en tydlig och stark förlust återvände perserna tillbaka igen. Ett maraton lopp är ca 4 mil långt och när en budbärare skulle komma med goda nyheter att de hade vunnit över perserna sprang den 4 mil från Maraton till Aten.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Några år senare efter slaget vid Maraton återvände perserna igen men med en ny kung, Xerxes. Xerxes hade en ännu större armé med fler soldater. På vägen fick de mer stöd från andra soldater som kom från statsstaten Sparta. Dessa soldater var kända för de slog till sista man. Till sist fick de öppen väg mot Aten och brände ner staden. Den Atenska flottan hade fått span på dem och lurade ut på havet där de sköt många båtar och många soldater drunknade. Efter denna förlust gav sig Xerxes hem igen.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Slaget vid Salamis var ett sjöslag men också en del av slaget vid Thermopyle eftersom Salamis var den ön som de Atenska soldaterna lurade in de persiska soldaterna vid. När de sedan hade lyckats lura in Perserna där så sköt de skepp efter skepp vilket ledde till att flera soldater drunknade. Den grekiska fällan hade alltså knäck persernas flotta! Efter att grekerna vunnit begav sig den persiska kungen Xerxes hem efter den tunga förlusten då många av hans soldater drunknade.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Under en tid hade Aten växt sig starka och mäktiga men detta kunde inte Sparta, som är en annan statsstat, acceptera de tyckte inte heller detta var bra eftersom de själva ville vara starka och mäktiga. Därför startade Sparta ett krig mot Aten som pågår i 30 år. Sparta besegrar Aten i kriget och de vinner! Efter att Sparta har vunnit kriget är Atens så kallade storhetstid över. Detta krig försvagade Aten stark och gjorde slut på deras mäktighet.

Persernas erövringar

400 BCE

De persiska folket var duktiga och kända för sina krigsförmågor och tekniker men även för sin skicklighet inom pilbågar. Perserna hade erövrat två stora riken med mycket makt, Babylonien och Fenicien. Detta gör perserna genom att den ensamma kungen Kyros II erövrar område efter område. Tillslut härskar Kyros II över ditills största imperium. Persernas erövringar slutade 300 f.kr.

Makedonien/Kung Filip

359 BCE

Kung Filip II blir kung över Makedonien år 359 f.kr och är det sedan till sin död år 336 f.kr. Filip II var far till Alexander den store och man har rest en stor staty i Makedonien som avbildar Alexander, son till Filip II. Makedonien är ett av världens fattigaste länder män ändå har man valt att resa en staty som avbildar Alexander den store.

Alexander den store

336 BCE

Alexander den store var son till Filip den II. Hans riktiga namn var Alexander III men kallades Alexander den store. Han var född 356 f.kr och död 323 f.kr i Babylonien. Han räknas som en av historiens bästa härförare och han har även erövrat Persien och Egypten. Alexander gjorde några viktiga saker för folket i Makedonien tex skapade världshistoriens största rike, enade grekerna, vann krigen mot perserna och han grundade staden Alexandria i Egypten. Han fick även ett barn vid namn Alexander IV.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

270 BCE

När Rom växte fram och blev en stad uppstod det konflikter mellan olika folkslag och andra stater. Rom segrade i konflikterna och blev på det sättet en statsstat som hade makt över hela Apenninska halvön eller italienska halvön som den även kallas. En stor orsak till varför dessa konflikter uppstod var kampen om den lönsamma handlen. Romarna ville att så mycket som möjligt skulle säljas och köps i rom medans de andra statsstaterna blev upprörda eftersom de tyckte romarna tog över mer och mer.

Första Puniska kriget

264 BCE

De första puniska kriget var det första av tre slag mellan Romarna och Kartagerna. Dessa tre krig kallas för just "Puniska krigen" eftersom Puner var romarnas namn på Fenicier. Orsaken till de puniska kriget, var som ofta under antiken, handeln. Romarna vann det första Puniska kriget då de gömde sig bakom en grupp med öar, på detta sätt överraskade de fienden och vann. Romare talade kanske lika ofta om dessa krig som vi nutida européer gör om första och andra världskriget?

Andra Puniska kriget

218 BCE

Vid Cannae, en liten ort sydost om rom, 216 f.kr var det värsta slaget under andra puniska kriget. Ca 50 000 soldater dog vid Cannae, varav de flesta var romerska enligt historeskrivare idag. En kartagisk fältherre vid namn Hannibal blev mycket känd vid slaget vid Cannae eftersom han var mycket nära att erövra Rom med hjälp från grekiska statsstater och soldater från andra folk som Rom tidigare vunnit över. Men i sista stund lyckades romarna få tillbaka Hannibal till Kartago där de sedan vann.

Tredje Puniska kriget

149 BCE

Tredje Puniska kriget var det sista av de Puniska krigen, det var även det värsta enligt Kartagerna. År 146 f.kr anföll Romarna en hel stad, vid namn Kartago, för sista gången. Denna gång de anföll brände även ner hela staden. Då sägs det att staden brann i 17 dagar! Innan Romarna brände ner staden fanns det ca 700 000 invånare i Kartago men efter branden fanns det bara 50 000 kvar. De 50 000 som överlevde branden blev slavar.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacusupproret börjar med att några slavar rymmer, varav ledaren heter Spartacus därav kommer namnet Spartacusupproret. De gömde sig vid berget Vesuvius som ligger nära Neapel. Rykten om deras flykt hade spridit sig och flera slavar rymde och efter ett tag fanns det en hel arme som bestod av ca 70 000 slavar som rymt. Som vapen hade de påkar och svärd som de tagit från romarna. Under ett par år krigade romarna och slavarna mot varandra men romarna besegrade slavarna och vann tillslut.

Julius Caesar

59 BCE

Julius Caesar föddes år 100 f.kr och var en general och politiker. Många anser även att han var historiens mest framgångsrika fältherre. Han var väldigt rik eftersom han erövrade områden och det fick han pengar för. Många var rädda för att Julius hade så mycket makt. Julius åkte till Rom och utsåg sig själv till konsul ändå om han inte hade förtjänat titlen men igen vågade säga emot, på grund av hans makt. Då blev han diktator. Men år 44 f.kr mördades han av en grupp senatorer.

Kejsare Augustus

31 BCE

Kejsare Augustus var kejsare över rom mellan 27 f.kr till 14 e.kr, vilket var den tid då Jesus föddes enligt biblen. Han var även roms första kejsare. Han ursprungliga namn var Octavianus men eftersom har var arvinge till Caesar tog han namnet Augustus Caesar och gör om rebubliken till ett kejsardöme och kallas då istället kejsare Augustus.

Rom blir kejsardöme

31 BCE

Under kejsare Augustus tid blir republiken till kejsardöme i ungefär 4 sekel fram till kejsare Theodosius dör år 395 e.kr. När en ny kejsare valdes stod roms framtid på spel eftersom det skulle gå bra för riket om kejsaren fattade bra beslut och vice versa. Kejsarna kunde kallas "onda" och "goda" kejsare beroende på deras beslut, kloka eller okloka beslut. De "onda" kejsarna kunde snabbt bli mördade medans de "goda" kejsarna länge satt vid makten.

Pax Romana

27 BCE

Pax Romana var den romerska freden som skapades av kejsare Augustus och varade från år 27 f.kr till 180 e.kr. Pax Romana betyder just "den romerska freden". Pax Romana existerade dock bara i rom och detta resulterade i att allt fler människor kom till rom eftersom det var fred men även så blomstrade handeln. Utanför roms gränser var det ofta krig om gränserna.

Kejsare Konstantin

306

Kejsare Konstantin, eller Konstantin den store som han blev kallad av de kristna, föddes år 272 e.kr den 27 februari i Naissus och var den första kejsare som tillät kristendomen. Eftersom Konstantin tillät Kristendomen så blev religionen så småningom en statsreligion i Rom. Han var kejsare i rom från 306 e.kr till 337 e.kr då han dog. Han grundade även en ny huvudstad vid namn Konstantinopel år 325 f.kr men på senare år ändrades namnet till Istanbul istället.

Hellenismen

323

Efter Alexanders den stores död höll ej hans rike och imperium ihop och detta ledde till att riket delades upp och olika folkslag blandades. De olika folkslagen kunde även ta del av den grekiska kulturen, grekerna kunde också ta del av andra folkslags kulturer. De grekiska språket spreds via handelsmän och blev sedan ett världsspråk. När olika kulturer möts kallas det för ett kulturmöte, när dessa kulturer möttes blev de en ny kultur, hellenismen.

Kristendomen blir statsreligion

380

Kristendomen tillåts år 313 e.kr av kejsare Konstantin och då är ca 15 procent av roms befolkning kristna. År 380 e.kr anser kejsare Theodosius att kristendomen blivit statsreligion. Det var svårt att stoppa att kristendomens tillväxt eftersom flera kejsare också började bli kristna. När kejsarna gick över till kristendomen valde dem även att förbjuda alla andra religioner i staden Rom. I kristendomen var man alltid välkommen även om man var slav och kvinna och detta gjorde att den blev populär.

Romarriket delas

395

Romarriket delades år 395 i två delar. Västromerska riket med Rom som huvudstad och östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Anledningen till att romarriket delades i två delar var att den dåvarande kejsare Theodosius dog och hans två söner ärvde och tog efter var sitt delat rike. I Östra riket var latin huvudspråket och därför var det bra att dela riket just där. Dessa två städer blev mer självständiga under tiden som de fanns.

Romarrikets fall

476

Det finns igen exakt beskrivning på hur Romarrikets fall såg ut. Men här är en teori: Det var det politiska systemet som var problemet. Historiker anser och tror att roms politiska system aldrig var bra och funkade korrekt. Roms monarki, då det styrdes av kejsare, ersattes snabbt med rebublik och människorna i adeln hade en vana att köpa till sig röster av de fattiga. Detta i utbyte mot nöjen som t.ex teater, hästkapplöpning, gladiatorspel eller fritt inträde till termerna, som är som badhus.