Ladda ned (4)

Antiken

  • 2500 BCE

    Grekerna kom till Grekland

    Grekerna kom till Grekland
    2550 f.Kr. kom grekerna, eller Hellener som de själva kallade sig för, till Grekland, eller Hellas som de kallade det för. Tidigare hade grekerna varit nomader som skötte boskap på stäpperna norr om om Svarta havet. När grekerna kom till Grekland lärde ursprungsbefolkningen dem att odla jorden.
  • Period: 2000 BCE to 323 BCE

    Antikens Grekland

  • 1900 BCE

    Kreta klassades som den första staden

    Kreta klassades som den första staden
    År 1900 f. Kr. så klassades Kreta som den första staden.
  • 776 BCE

    Olympiska spelen

    Olympiska spelen
    Olympiska spelen var en slags idrottstävling som fanns för att hedra gudarna. Man hedrade till exempel Zeus, himlarnas gud. Dessa spel hölls var fjärde år i staden Olympia. Under perioderna när det var ett Olympiskt spel igång var det vapenvila mellan de olika stadsstaterna i Grekland. De Olympiska spelen startades 776 före Kristus.
  • 753 BCE

    Hur Rom grundades, enligt en myt

    Hur Rom grundades, enligt en myt
    Det finns en väldigt känd myt om hur staden Rom grundades. Många romare tror fortfarande på den, även om den ur ett modernare perspektiv ser ganska så fantasifull och påhittad ut. Själva myten gick ut på att en kung som hette Romulus byggde den, och han hade lite hjälp av sin tvillingbror Remus. Tillsammans bestämde de var staden skulle ligga. Detta gjorde de år 753 f.Kr. Enligt myten föddes Remus och Romulus upp utav en varghona. Detta är antagligen inte sant.
  • 753 BCE

    Romarnas tideräkning startar

    Romarnas tideräkning startar
    År 753 f.Kr. startade romarnas tideräkning. Detta gjorde den i samband med att Rom tros ha byggts under det året, om man går efter myten som handlar om Romulus och Remus.
  • Period: 753 BCE to 476

    Romarriket

  • 700 BCE

    Utvandringen från Grekland

    Utvandringen från Grekland
    Utvandringen från Grekland pågick mellan år 500-700 f.Kr. Grekerna utvandrade eftersom att de grekiska stadsstaterna helt enkelt blev överbefolkade. Det fanns mer människor än vad det fanns möjligheter till jobb.
  • 629 BCE

    Mynt som betalningsmedel

    Mynt som betalningsmedel
    År 629 f.Kr. så kom de första mynten. Detta gjorde samhället mycket mer organiserat, eftersom att man tidigare hade betalat genom byteshandel. En säck morötter mot en höna, till exempel. Det var väldigt klyddigt eftersom att man var tvungen till att hitta någon som både hade en höna, och ville ha morötter. Därför var det en stor lättelse när mynten kom till Rom.
  • 600 BCE

    Hur Rom grundades

    Hur Rom grundades
    C. år 600 f.Kr. blev Rom en riktig stad, eftersom att det var då som riktigt många människor flyttade till Rom. Rom grundades på just detta ställe av en specifik anledning. Platsen som valdes var nämligen förträfflig eftersom att det fanns mycket möjlighet för handel precis bredvid floden Tibern. Stora skepp kunde komma in med sina varor och lägga till precis bredvid staden. Dessutom fanns det många vägar som ledde upp till bergsbyar. Om det nu skulle komma pirater fanns det gott om gömställen.
  • 500 BCE

    Rom blir en republik

    Rom blir en republik
    Cirka år 500 f.Kr. blev Rom till en republik och lämnade monarkin bakom sig. Till skillnad från Aten blev Rom inte en demokrati, och detta berodde på att de rikaste invånarna kunde köpa de fattigas röster och på så sätt rösta två eller fler gånger. I den romerska republiken var det två konsulter som styrde landet. De fungerade ungefär som presidenter, fast de var två istället för bara en. Ibland hände det att konsulterna bråkade, och det kunde leda till inbördeskrig.
  • 500 BCE

    "Demokrati" infördes i Aten

    "Demokrati" infördes i Aten
    Innan demokratin infördes i Aten hade landet varit en monarkisk stat, en aristokrati och en diktatur. För att folket skulle kunna använda sig av sin nyvunna rösträtt samlades många människor vi en kulle som heter Pnyx. Där fanns det något som kallades för en folkförsamling. Man kan jämföra folkförsamlingen med ett klassråd, fast församlingen var i en mycket större skala. I folkförsamlingen röstade byborna om olika saker, och på så sätt fick man en "demokrati" i Aten.
  • 490 BCE

    Den persiska flottan hämnas

    Den persiska flottan hämnas
    År 490 f.Kr, år efter det första misslyckade upproret, skickade perserkungen en flotta med många tusen soldater över haven för att få sin hämnd på Aten. Dock överraskade atenarna perserna och de vann återigen.
  • 460 BCE

    Hippokrates levnadsår

    Hippokrates levnadsår
    Hippokrates var en präst och en läkare som bodde på ön Kos. Han dyrkade guden Asklepios i ett tempel. Hippokrates levde under åren 460-370 f.Kr.
  • 400 BCE

    Perserkrigen

    Perserkrigen
    Under 400-talet f.Kr pågick perserkrigen. Perserkrigen var krigen som pågick mellan de grekiska stadsstaterna och perserkungen. Allt började med att en stadsstat gjorde uppror eftersom att de tyckte perserkungen hade för höga skatter. Sedan trappades krigen upp och de fortsatte långt in på 300-talet f.Kr.
  • 356 BCE

    Alexander den store, levnadsår

    Alexander den store, levnadsår
    Alexander den store var en kung som regerade över ett enormt stort område. Han föddes i Pella år 356 f.Kr. och dog i Babylon å 323 f.Kr. Alexander styrde till en början över det antika kungaväldet Makedonien. Detta gjorde han ända tills att han dog. Under hans korta levnadstid erövrade han Persien och Egypten. Dessutom förde han krig mot Indien.
  • 334 BCE

    Alexander anföll Perserriket

    Alexander anföll Perserriket
    När Alexander den store anföll Perserriket år 334 f.Kr. togs han emot av folket i riket på ett bra sätt.
  • 300 BCE

    Sokrates levnadsår

    Sokrates levnadsår
    Sokrates var en känd filosof. Han och två andra filosofer, Platon samt Aristoteles, levde alla i Aten under 400 och 300 talet f.Kr. Sokrates var känd eftersom att han kunde ställa bra frågor. Dessa ställde han till sina åhörare, och oftast var frågorna både kluriga och spännande.
  • 300 BCE

    Dionysosteatern

    Dionysosteatern
    Teatrar som Dionysosteatern var väldigt stora för att hela städer skulle kunna få plats i den. Just denna fanns i Aten, och den byggdes under 300 f.Kr.
  • 264 BCE

    Romarriket år 264 f.kr.

    Romarriket år 264 f.kr.
    Efter det första puniska kriget var romarriket betydligt större, och hela det nuvarande Italien var då en del av romarriket.
  • 241 BCE

    Första puniska kriget

    Första puniska kriget
    Det första utav de tre puniska krigen utkämpades år 264-241 f.Kr. På den ena sidan av slagfältet stod romarna, och på andra sidan stod fenicierna. Konflikten uppstod när romarnas handelsfartyg kunde skådas alldeles för mycket på feniciernas sida av Medelhavet. Havet var nämligen uppdelat mellan de två folkslagen. Romarna hade den östra delen av Medelhavet, och fenicierna den västra. Trots att fenicierna från Karthago använde sig av stridselefanter vann romarna det första utav tre krig.
  • 218 BCE

    Andra puniska kriget

    Andra puniska kriget
    Även om alla utav de tre puniska krigen var brutala och blodiga, var det nog det andra det som var det hemskaste. På en dag så dog hela 50 000 soldater, och de absolut flesta var romerska. Därför trodde många att Karthago skulle segra över Rom, en gång för alla. Karthagos fältherre Hannibal lyckades få med italienare på sin sida, men trots det lyckades romarna vinna över fenicierna, ännu en gång.
  • 200 BCE

    Grekland blir en del av romarriket

    Grekland blir en del av romarriket
    Runt år 200 f.Kr. började invånarna i södra Italien bli hispiga och nervösa, eftersom att handlarna från Rom sålde mer och mer vin samt olivolja. Att sälja dessa varor var grekernas jobb, och de tog romarna nu ifrån dem. Det gick faktiskt så långt att grekerna faktiskt försökte spärra av sina handelshamnar för romarna. Denna lilla bagatellen övergick rent av till krig senare. Kriget slutade med att grekerna var tvungna att bli en del av romarriket. På så sätt expanderade romarriket ännu mer.
  • 146 BCE

    Romarriket 146 f.Kr.

    Romarriket 146 f.Kr.
    Efter det tredje puniska kriget växte Romarriket och fick den västra delen av land som låg runt Medelhavet också.
  • 146 BCE

    Tredje puniska kriget

    Tredje puniska kriget
    Det tredje utav de tre puniska krigen var det definitivt fasligaste om man var från Karthago. Först och främst hade karthagerna ingen chans eftersom att det tredje kriget inte var ett bestämt slag, utan mer av ett överraskningsmoment. Romarna anföll plötsligt Karthago år 146 f.Kr. och brände ner hela staden. Alla karthager som överlevde branden blev tillfångatagna och tvingades att bli romarnas slavar.
  • 140 BCE

    Fenicierna utplånades

    Fenicierna utplånades
    Efter det tredje puniska kriget var fenicierna nästan helt utplånade. De drabbades väldigt hårt av de romerska intagningarna av deras rike. Varenda en av de fenicier som hade överlevt branden vid Karthago fördes bort av romarna.
  • 100 BCE

    Julius Caesar levnadsår

    Julius Caesar levnadsår
    Julius Caesar var den mest framgångsrika av alla romerska härförare i historien. Han är också den kändaste. Julius Caesar föddes den trettonde juli 100 f.Kr. Han dog fjortonde mars 44 f.Kr. Han blev då mördad. Julius var en romersk militär som hade en väldigt betydelsefull roll när romarriket blev en kejsardöme, istället för att fortsätta vara en republik. Caesar utförde även andra stordåd, t.ex. så tog romarna på hans befäl över hela Gallien som länge hade plågat romarriket med många attacker.
  • 73 BCE

    Spartacusupproret

    Spartacusupproret
    Utav alla uppror mot romarna är Spartacusupproret det kändaste. Revolten har fått detta namn efter Spartacus, en grekisk slav som nu slet för romarna. Slaven bestämde sig en dag för att, tillsammans med några andra trälar, fly upp mot berget Vesuvius. Många slavar fick kännedom om deras flykt och gjorde samma sak. Efter ett tag hade hela 70 000 man, som tidigare hade varit slavar, samlats och dessutom beväpnat sig med vapen de stulit från romare. Dock dog alla 70 000 man inom några års tid
  • 52 BCE

    Gallien kämpade mot romarna

    Gallien kämpade mot romarna
    De olika galliska klanerna, som svarade på kommando från hövdingen Vercingetorix, gjorde så att romarnas erövring av Gallien var något av en svårighet. Romarna accepterade inte detta, och började åkrar och till och med hela byar för att visa att det var de som bestämde. De få galler som överlevde när romarna drog fram svalt senare ihjäl eftersom att deras åkrar var uppbrända. Den store hövdingen Vercingetorix blev senare infångad samt avrättad som en gåva till den romerska guden Jupiter.
  • 27 BCE

    Romarriket blir ett kejsardöme

    Romarriket blir ett kejsardöme
    År 27 f.Kr. segrade Augustus i ett inbördeskrig mellan de två konsulterna. Efter det så anförde han romarriket som en kung, även fast att de kallade det för kejsare. Och på så sätt blev det tidigare republikanska riket till ett kejsardöme.
  • 50

    Kristendomen kom till romarriket

    Kristendomen kom till romarriket
    Rom var en viktig plats för handel från hela världen. Därför blandades många kulturer och religioner här. T.ex. den egyptiska kulturen blev ganska voluminös i Rom, eftersom att romarna fascinerades av religionen. Hit kom också Kristendomen. Ungefär år 50 e.Kr. kom de första kristna till Rom. Det startade med att de blev förföljda och dödade, eftersom att de inte ville knäböja åt romarnas kejsare.
  • 66

    Judarna krigade mot romarna

    Judarna krigade mot romarna
    Fenicierna och gallerna var definitivt inte de enda folkslag som blev upprörda av att romarna härjade runt. Judarna blev också lite uppretade. Detta på grund av att romarna försökte inta Jerusalem. Judarna visste hur det kändes att få sin egna stad intagen, eftersom att både babylonier och assyrier hade invaderat Jerusalem tidigare. Efter många hårda kamper rev romarna judarnas heliga tempel och döpte Jerusalem till Jupiter. En miljon människor dog i kriget och det är väldigt många under Antiken
  • 117

    Romarriket 117 e.Kr.

    Romarriket 117 e.Kr.
    År 117 e.Kr. var Romarriket som allra störst. Det var under perioden som Trajanus var kejsare.
  • 300

    Kristendomen blir statsreligion

    Kristendomen blir statsreligion
    Allt fler och fler anslöt sig till Kristendomen, och snart var det svårt att bannlysa religionen. Cirka år 300 blev till och med kejsarna kristna och då sattes det stopp för alla andra religioner istället. Kristendomen blev alltså statsreligionen i Rom.
  • 476

    Romarriket faller isär

    Romarriket faller isär
    Det finns tre anledningar till varför romarriket, ett så välmående rike, faller isär år 476.
    1: När det inte gick att expandera romarrikets gränser mer kunde man inte heller få tag på fler slavar. Detta var väldigt dåligt för romarnas ekonomi eftersom att de aldrig hade behövt betala för slavarna tidigare.
    2: Fallet beror också på att det aldrig uppstod ett smart system inom politiken då folket också fick bestämma.
    3: Romarriket blev attackerat från perserna och germanerna samtidigt.
  • Judarna blir ett stort folk igen

    Judarna blir ett stort folk igen
    Efter att 1 000 000 människor dog när romarna intog Jerusalem var judarna ett väldigt litet folk, fram tills 1900-talet.
  • Staty av Alexander den Store

    Staty av Alexander den Store
    Det restes en staty av Alexander den store i Skopje, 2011. Detta gjorde många människor i Grekland arga, eftersom att Alexander den store kom från Makedonien i Grekland och inte Makedonien, landet.