Antiken

Knossos/Kreta

2000 BCE

Kreta är en ö. Det finns många små riken som styrs av olika kungar. I Knossos ligger det största delen av kungapalatsen. Invånarna har handelsförbindelser med Egypten och fenicier. Kreta är Europas första civilisation.

Mykene

1300 BCE

Runt 1500-1100 f.kr. överges palatsen i Knossos och Mykene och blir till ruiner. Handeln och resorna upphör. Människor börjar jobba med jordbruk, fiske eller boskapsskötsel. Man vet inte varför allt detta hände, men man tror det kan vara krig eller vulkanutbrott.

Fenicierna

1100 BCE

Man vet inte mycket om Feniciernas skriftspråk. Man vet att det är ett semitiskt språk, det menas att det är släkt med dagens hebreiska och arabiska. Fenicierna var kända för sin skeppsbyggnadskonst, handel och sjöfart. Man vet inte hur gammalt det var. Man vet att det var folk från Egypten som seglade till en stad som hette Byblos. Där kunde de byta papyrus måt cederträ. Fenicierna sålde vidare cedelträet till greker.

Olympiska spelen

776 BCE

Olympiska spelen är en tävling med många olika sporter man tävlar var fjärde år. Olympiad betyder fyra års period. Det tar plats i staden Olympia. Under spelen måste det vara en vapenvila mellan stadsstaterna.

Roms grundande

753 BCE

Enligt legenden skapades Rom av en kung som hette Romulus och hans tvillingbror Remus vid år 753 f.kr. Arkeologerna har kunnat visa att ett samhälle växte fram under den här tiden. Anledningen var för att det var en knutpunkt för handeln. Flera landsvägar från tätbefolkade områden möttes här. Floden Tibern lät fartygen kunna segla hit, samtidigt som man just på den här platsen kunde vada över floden. Cirka 600 f.kr. bodde det så pass många människor så att det hade blivit liten stad.

Kolonisationen börjar

700 BCE

Grekerna har överbefolkat och för mycket mat. De är tvungna att flytta på sig och bygga nya städer. Det är framförallt ogifta män och unga som är tvungna att flytta, men det behövs också kvinnor för annars så kommer staden va övergiven efter alla män dör. Kolonisationen börjar vid 700 f.kr. till 500 f.kr.

Stadsstater växer fram

700 BCE

Stadsstater växer fram på grund av kolonisationen. Folk flyttar från städer för det är överbefolkat. Rätt många flyttade till ställen som ligger runt kusten.

Epoken antiken inleds

700 BCE

Antiken är en tidsepok i Medelhavsområdet historia. Tidsperioden startar med de olika grekiska och Italienska stadsstaternas grundande. Epoken varar omkring 700 f.kr. och slutade 476 e.kr. vid Västroms fall.

Mynt börjar användas

600 BCE

Mynt började användas för länge sedan. Det uppfanns i Lydien. Det ligger rätt nära Grekland idag. Mynten spreds sig rätt snabbt till Grekland. Förr så använde de metaller som mynt.

Rom blir republik

509 BCE

Rom blev till en republik när den sista etruskiske kungen drevs på flykt år 509 f.kr. Roms republik blev en stat där folket valde sina ledare. Fast det blev inte som demokratin i Aten, då de rika köpte proletärerna och andra fattigas röster. Man hade olika rösträtt beroende på hur rik man var.
Mest makt hade de två valda konsulerna. De var som president. Anledningen till att de var två, var för att ingen skulle få för mycket makt. Republiken varade mellan 509 f.kr. - 31 f.kr.

Grekisk teater

500 BCE

Grekiska teatern börjar runt 500 år f.kr. och blir väldigt känt runt 400 år f.kr. Det börjar med att de har en religiös fest för vinguden. Festen varar i fem dagar. De har en tävling, vem som kunde sjunga bäst. Vid teatern finns det tjugotusen sittplatser. Idén sprider sig från Aten över hela medelhavet.

Persernas erövringar

500 BCE

I mitten av 500-talet f.Kr. går den persiske kungen Kyros II med sina arméer till anfall västerut. Till slut härskar han över historiens dittills största imperium. Det sträcker sig från Nilen i väster till Indus i öster, från Svarta havet i norr till Persiska viken i söder. De grekiska stadsstaterna i landskapet Jonien, med hjälp av folkförsamlingen i Aten, börjar ett upprop mot perserkungen efter att ha tröttnat på sina höga skatter.

Slaget vid Marathon

490 BCE

År 490 f.Kr., skickar den persiske kungen sin stora flotta över havet med tusentals soldater för att hämnas på Aten efter sitt stöd till upproret. Dock blir den persiska armén angripen utanför staden vid byn Marathon. Efter stora förluster flyr perserna ut över havet igen. Det berättas att en snabb löpare vid namnet Feidippides sprang cirka 40 kilometer från Marathon till Aten för att berätta om segern, och att det är efter detta Maratonloppen, som är drygt 40 kilometer långt, uppfanns.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

År 480 f.Kr., återkommer den persiske kungen med en ännu större armé. Vid en plats som heter Thermopyle och som ligger i trång passage mellan två berg står ett mycket blodigt slag. Där får den atenska armén stöd av soldater från stadsstaten Sparta. Spartanerna slår till sista man, men till slut är vägen öppen mot Aten. Staden intas och bränns av de persiska soldaterna.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Den atenska flottan lurar in den persiska i en fälla vid ön Salamis. De krossar båt efter båt och mängder av soldater drunknar. Efter förlusten vid Salamis ger perserkungen upp och återvänder hem med det som återstår av armén.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

I mitten av 400-talet f.Kr. pågår väpnade konflikter mellan den då dominerande stadsstaten Aten och de styrande Sparta. Kriget slutar med en seger för det Peloponnesiska förbundet.

Grekiska antikens storhetstid

400 BCE

Under Grekiska antikens storhetstid utvecklades, teater och demokrati. Det fanns också filosofer. De största tre filosofer heter Sokrates, Platon och Aristoteles. De levde under 400-300 f.kr.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

340 BCE

Genom flera krig mot de övriga folkgrupperna på den italienska halvön, bland annat etruskerna, gallerna i norr och grekerna i söder vann till slut Rom och skapade sig ett mäktigt rike. Rom kontrollerade områdena och halvön, bland annat genom fruktan och bryta ned och förskingra de lokala folken och bland annat genom att de var smarta i hur de var mot dem de vunnit. De gjorde dem till vänner och lät dem bli medborgare av Rom.

Makedonien/Kung Filip

338 BCE

Runt år 338 f.Kr. blir Makedonien, som ligger norr om Grekland, en stormakt under kung Filip. Efter sin död tar hans son Alexander den Store över.

Alexander den store

336 BCE

År 336 f.Kr. får Alexander den Store styret över Makedonien. Enligt legenden anfaller han perserriket år 334 f.Kr., med hjälp av grekiska och makedonska soldater, och blir härskare över det största imperiet hittills i den här delen av världen.

Hellenismen

323 BCE

Efter Alexanders plötsliga död år 323 f.Kr. håller inte imperiet ihop och delas i flera olika delar. I många nya städer som grundades av greker runt om i det gamla perserriket och i Egypten, tack vare Alexanders erövring av perserriket, kunde perserna och grekerna ta del av varandras kultur, och grekiskan blir ett världsspråk. Kulturmötet mellan grekerna och de andra högkulturerna kallas för hellenism.

Första Puniska kriget

264 BCE

I Tunisien låg det en stor hamnstad som hette Karthago. Puner var romarnas namn på fenicier och karthagerna var fenicier.
Puniska krigen är namn på de tre krig som var mellan Rom och Karthago. Det första kriget var mellan 264 och 241 f.kr. Karthago hade funnit sjövägarna och blivit framgångsrika på haven. Därför var det första kriget mycket till havs. Rom byggde en stor flotta och i ett slag var det över 400 skepp mellan dem. Rom vann till slut och erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika.

Andra Puniska kriget

218 BCE

Det andra kriget mellan Rom och Karthago var mellan 218-201 f.kr. Romarna kallade det för, "kriget mot Hannibal". Hannibals armé gick genom Spanien, Gallien och över alperna in i Italien.

Tredje Puniska kriget

149 BCE

Det tredje och sista kriget mellan den Romerska republiken och Karthago var mellan 149-146 f.kr. Karthago hade lyckats växa sig starka igen efter det andra kriget och affärerna gick bra. Handelsmännen i Rom blev oroliga och i senaten var det en politiker som hette Cato den äldre som hade en kampanj. Varje tal avslutade han med, "för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Till slut bestämde senaten sig för detta och ett tredje krig startades. Rom vann och år 146 f.kr. förstördes Karthago.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacus var en Gladiator och slav som ledde ett uppror mot Rom. Man tror att han också kanske varit soldat i Roms armé. År 73 f.kr. flydde han från en gladiatorskola tillsammans med 70 andra fångar. De gjorde en revolt som växte och som hade en armé på 70.000 före detta slavar som rymt. Flera slag stod mellan Spartacus och hans män och Roms legioner. Spartacus vann flera gånger, men förlorade till slut år 71 f.kr. Rom korsfäste över 6000 män och hängde upp dem på vägen, Via Appia mot Rom.

Julius Caesar

44 BCE

Julius Caesar föddes 100 f.kr. Han var romersk militär och statsman och hade en viktig roll i att Rom blev ett kejsardöme istället för republik. Han adopterade en släkting som blev Agustus, Roms förste kejsare. Ordet Kejsare kommer just från Caesar, På 40-talet f-kr- utropade Julius Caesar sig med folkets och arméns stöd till diktator (envåldshärskare). När han sen ville bli diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare år 44 f.kr. Han fick ta emot 23 st knivhugg.

Kejsare Augustus

27 BCE

Efter inbördeskriget efter mordet på Julius Ceasar var det Augustus som stod som vinnare. Han sa att han inte ville vara en diktator som Ceasar. Augustus ville inte begå samma misstag. Han sa att han inte ville ha makt och blev därför populär i senaten, hos soldaterna och folket. Han lyckades samla all makt och blev till slut kejsare. Det blev starten till en fredlig period med växande handel och välstånd.

Pax Romana

27 BCE

Den romerska freden. Kejsar Augustus menade att hans makt över romarriket och världen gjorde att det var fred. Den romerska freden, Pax Romana. Handeln gick bra och Rom kontrollerade allt.
Man hade inga större krig och det var fred inne i riket.
Samma tankar om fred hade funnits tidigare i historien och även idag, med t.ex. FN. Skillnaden mellan dagens tanke och antikens, är att idag menar man freden kommer från folken.
Pax Romana varade mellan 27 f.kr. - 180 e.kr.

Rom blir kejsardöme

27 BCE

Roms kejsardöme som startade med Augustus varade nästan i 500 år fram till den siste västromerska kejsaren avsattes år 476 e.kr. De första 200 åren under kejsartiden var ganska fredliga. När en kejsare gjorde kloka beslut gick det bra och tvärtom när det var en dålig. Enligt historien var kejsarna Nero och Caligula "monster", medan Hadrianus och Trajanus var de goda. Romarriket var störst på 100-talet e.kr. Under denna tiden skapades de flesta stora städer vi har idag i Europa.

Vesuvius utbrott

79

År 79 e.kr. hade vulkanen Vesuvius utbrott och en av de städer som blev förstörd var Pompeji. Tjocka lager av aska kvävde staden och dess invånare. De som inte hann fly blev kvar och dog. Man har grävt ut Pomeji och hittat människor precis som de var just när de dog. Genom utgrävningarna har man fått ett historiskt "vykort" för allting var precis som det var just så som det var den sommardagen i augusti när Vesuvio fick sitt utbrott.

Kejsare Konstantin

330

Konstantin eller Konstantin den store föddes 272. Han lät kristendomen praktiseras i romarriket, men han lät sig själv först döpas på sin dödsbädd 337. Konstantin flyttade huvudstaden till Konstantinopel på 330 talet.

Kristendomen blir statsreligion

391

Kristendomen spreds inom Roms rike redan efter Jesus död, Rom såg efter ett tag de kristna som ett hot. En anledning var kanske för att kyrkan växte snabbt. Därför förföljdes de kristna av Rom under vissa tider. Men fler och fler blev kristna, även de i överklassen och därför blev det svårare att förfölja dem. År 313 blev kristendom förklarad laglig. Makthavarna började stötta de kristna av religösa eller politiska skäl. År 391 förklarade kejsare Theodosius kristendomen för statsreligion.

Romarriket delas

395

Under 200-talet e.kr. började romerska kejsardömet att få problem. Ekonomin var inte lika stark som den varit tidigare århundraden, samtidigt attackerades gränserna av fientliga grannfolk. Situationen förvärrades och under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (Istanbul idag) som han låtit bygga. I slutet av 300-talet beslutades det att dela det väldiga romarriket i två delar. Västromerska riket med Rom som huvudstad och östromerska riket med Konstantinopel.

Romarrikets fall

476

Det stora romarriket hade länge varit i en kris. Den östra delen av imperiet hade tätare befolkning och en starkare ekonomi. Den västra delen av romarriket blev attackerat gång på gång och gick till slut under. Vid slutet av 400-talet fanns inte längre det västromerska riket År 476 avsattes den sista kejsaren av Rom. Detta brukar sägas vara slutet på den antika epoken. Det östromerska riket, även kallat bysantinska riket varade i 100 0 år till när Konstantinopel erövrades 1453.