Antiken

Knossos/Kreta

2000 BCE

Kreta var Europas första civilisation. Invånarna på Kreta importerade varor från Egypten och Fenicien. Det har hittats fynd som visar på att det redan under 1900 f.kr fanns skriftspråk i Knossos. Man vet inte riktigt vilket språk som talades på Kreta under den tiden. Forskarna antyder att det var senast under 1200 f.kr som grekiska kungar styrde på Kreta.

Antikens Grekland

Period: 2000 BCE to 323 BCE

Mykene

1400 BCE

Mykene var en ort i Grekland som grundades år 1600 f.Kr och i Mykene byggdes ett kungapalats. I Mykene var det viktigt med handeln med fenicierna. Grekerna bildade ett skrifspråk med feniciernas skriftspråk som grund. Pågrund av olika angrepp så gick Mykene och kungapalatset under år 1200 f.Kr.

Fenicierna

1100 BCE

Fenicierna byggde städer runt stora delar av området kring medelhavet. De feniciska städerna låg längs den östra kusten, i Nordafrika och runt de stora öarna och väster i nutidens Spanien. Den feniciska kulturen uppstod i delar av dagens Syrien och Libanon. Fenicien bestod av ett antal städer och var aldrig ett enat rike. Fenicierna var berömda för sin handel och kunskap att bygga skepp att kunna segla med på världshaven. Det feniciska språket var släkt med dagens hebreiska och arabiska.

stadsstater växer fram

900 BCE

Under Greklands mäktigaste tid “storhetstiden” så bestod Grekland av stadsstater. De mäktigaste stadsstaterna var var Aten och Sparta, som oftast var fiender.

Olympiska spelen

776 BCE

Under Antiken så var de största idrottstävlingarna de olympiska spelen. De hölls var fjärde år i staden Olympia. Eftersom dessa tävlingarna ansågs vara religiösa för att hedra Zeus och de andra grekiska gudarna, så fick inga stadsstater vara i krig med varandra under tiden som tävlingen pågick. Det var endast män och greker som fick delta och kvinnorna fick inte ens vara publik.

Romarriket

753 BCE

Roms grundande

753 BCE

Enligt invånarna under antiken så grundades rom år 753 f.Kr. av en kung som hette Romulus. Krigsguden Mars sägs ha varit pappa till Romulus och hans tvilling Remus. Romarna visste eventuellt redan då att detta endast var myter. Från början var det ingen riktig stad, utan bara en grupp av byar utspridda vid 7 stycken kullar vid floden Tibern. För männsikor från olika håll så blev det en mötesplats och ursprungsbefolkningen blandades. År 600 f.Kr. så var det en stad.

Kolonisationen börjar

700 BCE

På Grund av den stora överbefolkningen i Grekland, så behövde man skicka ut folk från stadsstaterna, vilket ledde till mycket fler kolonier, eftersom folket som blev utskickat behövde hitta nya sätt att leva på. Detta leder till att Grekland tidigt får mycket makt över medelhavsområdet.

Epoken Antiken inleds

700 BCE

Omkring 700 f.Kr så inleddes det en ny epok som kallas Antiken, även kallad den arkaiska tiden. Denna tiden hade en stor påverkan och utveckling kring handel och kulturer.

Demokrati i Aten

500 BCE

Demokrati infördes i Aten under 500 talet f.Kr. Atens medborgare samlades till möte i folkförsamlingen var nionde dag. Där fattades viktiga beslut. Först pågick en diskussion, sedan var det omröstning kring beslutet, då hade alla varsin röst oavsett om de var fattiga eller rika. I Aten hade de alltså direkt demokrati. Det var dock ganska svårt att få ett medborgarskap och kvinnor kunde inte få det alls. Detta gjorde att endast cirka 10% av befolkningen kunde vara med och rösta.

Rom blir republik

500 BCE

Under 500 f.Kr. så tröttnade romarna på att kungarna alltid bara tänkte på sin egne makt och därför dödade de kungen och införde republik. Detta blev ett nytt sätt att styra och betydde att man hade val, där man utsåg de viktigaste ämbetsmännen och makthavarna i staten och det var endast de manliga medborgarna som fick rösta. Det var dock fortfarande ingen riktig demokrati, eftersom de rika männen erbjöd de fattiga männen byten av t.ex olika nöjen eller mat mot de fattiga männens röster.

Slaget vid Marathon

490 BCE

År 490 f.Kr. så skickade den persiske kungen iväg en stor flotta full med soldater ombord, över havet för att hämnas på Aten. Men innan den persiske armén ens hade hunnit börja anfalla så blev den överfallen vid en plats som låg runt fyra mil från staden, denna platsen hette Marathon. Det blev stora förluster och perserna bestämde sig för att fly ut på havet igen.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Slaget vid Thermopyle pågick under sensommaren år 480 f.Kr. Den grekiska försvarsstyrkan bestod av soldater som kom från Aten, Sparta och Tespiai och leddes utav spartas kung. 20 mil norr om Aten, vid Thermopyle, så möttes trupperna och grekernas försvarsstyrka lyckades stoppa den persiske armén i tre dagar. Tills det var någon som visade vägen runt det trånga bergspasset, vilket gjorde att perserna kunde anfalla från två håll. När den persiske armén vann striden, så brände de ner Aten.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Efter Atens förlust under slaget vid Thermopyle, så gav de fortfarande inte upp. De lurade in den persiske arméns flotta in i sin egen. Där tog de sönder båt efter båt och massvis av soldater drunknade. Den persiske kungen Xerxes gav upp efter förlusten och tog med sig det lilla som återstod av sin armé hem.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Peloponnesiska kriget varade mellan 431 f.Kr. och 404 f.Kr. och det stod mellan Atens attiska sjö förbund och Spartas peloponnesiska förbund. Kriget startade då sparterna tyckte att Aten började få för mycket makt. Det slutade med att Aten fick ha kvar sin Attika, men förlorade sin flotta.

Persernas erövringar

400 BCE

Den persiske kungen Kyros II utnyttjade att det pågick en maktkamp i det nybabyloniska riket och skickade därför ut sina arméer för att erövra områdena västerut och utöka perserriket. De områdena som han hade erövrat fick behålla sina sätt att leva och sina religioner, men de var tvungna att betala skatt och ställa upp i den persiske armén. På så sätt behöll kungen makt, samtidigt som de olika kulturerna fick möjlighet att utvecklas. Men missnöjet bland perserna växte och det blev många uppror.

Makedonien/Kung Filip

339 BCE

Kung Filip i Makedonien började under 359 f.Kr. att en efter en, tvinga in de grekiska stadsstaterna i ett förbund för att kunna krossa perserriket under den makedonske kungens ledning. Tanken var att Makedonien tillsammans med de grekiska stadsstaterna, skulle bli områdets nya stormakt. Att den makedonske kungen samlade in de grekiska stadsstaterna i ett förbund, ledde till att krigen mellan de grekiska stadsstaterna tog slut runt 300 f.Kr.

Alexander den store

336 BCE

Alexander ärvde tronen i Makedonien, när hans pappa dog år 336 f.Kr. och var då endast 20 år. Det tog inte lång tid innan han förverkligade planerna på att anfalla perserriket. Han vann många strider, men var tuff mot besegrande fiender. I Egypten blev han landets nya farao. År 322 f.Kr. så fick Alexander plötsligt hög feber och dog endast 32 år gammal. Man vet inte ifall han blev förgiftad eller om det var naturlig sjukdom.

Hellenismen

323 BCE

När Alexander dog så fungerade inte längre hans imperium och riket splittrades. Efter att Alexanders soldater hade erövrat perserriket, så startade många greker en ny utvandring söder och öster ut. De utvandrande grekerna grundla cirka 70 nya städer i det gamla perserriket och i Egypten. Perser och andra folkgrupper tog del av grekisk kultur och grekerna tog del av deras kulturer. Allt detta ledde till en kulturblandning som kallades Hellenismen.

Grekisk teater

300 BCE

Under 500 talet f.Kr. så startade konsten att spela teater i Aten. Det började med en religiös fest till vinguden Dionysos ära som pågick i fem dagar. Under festen så genomfördes en tävling om vem som bäst kunde komponera och framföra körsånger till gudens ära. Man kunde vinna genom att lägga till några pratade repliker mellan körsångerna. De första teaterpjäserna skapades när de pratade replikerna blev fler och längre. Idén att göra teater spred sig över hela medelhavet.

Rom kontrollerar den apenninska halvön

270 BCE

Rom hade vunnit och tagit kontroll över både Etruskerna i norr och Grekerna i söder.

Första puniska kriget

264 BCE

År 264 f.Kr. - 241 f.Kr. så pågick det första av de tre puniska krigen mellan Rom och Karthago. År 264 f.Kr. så lyckades Rom att ta Messana på Cicilien och även Korsika och Sardinien.

Andra puniska kriget

218 BCE

År 216 f.Kr. så skedde ett av de mest hemska slagen under hela det andra puniska kriget. Det hette slaget vid Cannae och där dog tusentals av romerska soldater. Hannibal, som var Kartagos general, ledde en arme bestående av cirka 60 stycken stridselefanter. Tillslut vann romarna ändå.

Tredje punsika kriget

146 BCE

Efter att rom vann det punsika kriget så ville de förstöra karthago genom att salta åkrarna. De använde även folket i karthago som slavar.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacusupproret var ett slavuppror som pågick i Rom och det var slaven Spratacus som ledde det. Det var nästan 70 000 slavar med i upproret, men tillslut så besegrades de av romarna. En stor del av upprorsmännen korsfästes på vägen in till Rom.

Julius Caesar

59 BCE

Julius Caesar var en bra politiker och general och blev konsul år 59 f.Kr. Han ledde en egen armé och tog över ett flertal nya områden på åtta år och startade erövringen av Britannien. Mycket folk vara oroliga för att han skulle få för stort inflytande och han mördades därför den 15 Mars år 44 f.Kr.

Kejsare Augustus

31 BCE

Augustus eller Octavianus som han först hette, blev adopterad utav Julius Caesar och efterträdde sedan honom när han mördades år 44 f.Kr. och blev kejsare i Rom år 31 f.Kr. Han bytte namn till Augustus i samband med att han blev kejsare. Augustus förändrade mycket i Rom som t.ex att han gjorde det lugnare och införde polis och brandkår.

Rom blir kejsardöme

31 BCE

Julius caesar adopterade Octavianus, som sedan blev kejsare år 31 f.Kr. och då döptes om till Augustus Caesar och gjorde om Rom från en republik till ett kejsardöme. Augustus var kejsare fram till 14 evt.

Pax Romana

27 BCE

Strax efter att Augustus hade blivit kejsare, så startade en krigsfri tidsperiod på 200 år, som kallades Pax Romana.

Kejsare Konstantin

330

När makten över romariket blev Konstantins, så tillät Konstantin kristendommen och Konstantinopel blev romarrikets nya huvudstad.

Kristendomen blir statsreligion

391

När kejsare Theodosius hade makten, så bestämde han att kristendomen skulle gå från att vara en förföljd religion som det förut var, till att vara en statsreligion.

Romarriket delas

395

Romarriket delades in i två delar, Östrom och Västrom. Östrom hade Konstantinopel som huvudstad och Västrom hade Rom som huvudstad. Detta skedde år 395.

Romarrikets fall

476

Romolus Augustus blev den sista romerske kejsaren och avsattes år 476 utav den germanske krigarhövdingen Odovakar. Då föll Västrom, men Östrom fanns kvar ända tills år 1453.