Under industrisamhällets framväxt

  • Eric Salander

    Eric Salander skrev instruktioner för statarsystemet som skulle användas på storgårdar. Där skrev han ”Mannen får sin lön och stat eller matwaror in natura, hwarmed han med sin Hustru och Barn tillhopa hushållar.” Hela familjer anställdes och nu skulle även hustrun göra ”hielpedags-werken mot lindrigaste betalning”. För kvinnorna innebar detta oftast att mjölka kor. Detta kom att kallas den vita piskan.
  • Period: to

    Statarsystemet

    Ett system som utvecklades från systemet med drängar och pigor arbetade för mat och husrum, även på de små gårdarna. När smågårdarna sedan slogs samman till större enheter kom systemet att utvecklas till att omfatta hela familjer gick i årskontrakt där de jobbade för praktiskt taget bara mat och husrum. Startade ungefär 1758 men intensifierades inte förrän 1800. Systemet innebar att familjerna var mer eller mindre livegna
  • Industrialiseringen tog fart i Sverige

    Detta ledde till att spädbarnsdödligheten minska och medellivslängden ökade. Samt att vi började producera 20 gånger mer per invånare och arbetstiden halverades.
  • Period: to

    Rallarna

    Rallarna arbetade med utbyggnationen av järnvägarna. Arbetet var hårt, levnadsvillkoren dåliga och korruptionen bland förmännen var hög. Ändå lockades män till arbetet för hoppet att det skulle vara bättre än att vara statare.
  • Period: to

    Utbyggandet utav järnvägen

    Sveriges riksdag beslutade om att bygga ut bibanorna och stambanorna.
  • Period: to

    Rallarstrejkerna utan organiserad fackförening

    År 1853 nära Arboga skedde den första rallarstrejken. De följande 50 åren följde fler strejker till 1901 då rallarna bildade sin första bestående fackförening.
  • Fackföreningar och arbetarrörelsen

    Under 1880-talet började allt fler arbetare organisera sig i fackföreningar. Rallarnas första bestående fackförening bildades 1901. Men rallarna var de minst organiserade arbetarna fram till 1920-talet. För statarnas del dröjde det längre innan deras fackliga kamp blev framgångsrik. År 1907 strejkade statarna i Skåne vid Luggude och Råbelöv. En bit in på 1930-talet blev lantarbetarnas fackliga kamp äntligen framgångsrik.
  • Gustav Rosén

    Gustav Rosén skrev en rapportbok (Förhållanden och missförhållanden vid Ofoten­banan) om svindleriet vid malmbanebygget. Följder utav den här personen/aktören beskrivs inte i artikeln. Men eftersom de tog med han antar jag att hans rapportbok var viktig för bättre levnadsvillkor för rallarna.
  • Författare som har skildrat statarnas liv

    Ivar Lo-Johanson, Moa Martinsson och Jan Fridegård är alla viktiga författare som har skildrat statarnas liv. De skrev alla ur egen erfarenhet.
  • Period: to

    Bilism och järnvägsbyggandet

    År 1937 när den stora järnvägsutbyggnadsprojektet tog slut så tog det fram till 1990 innan nya järnvägar med ny högeffektiv trafik började byggas. Eftersom bilismen blev mer allmän och tog över som fortskaffningsmedel.
  • Den stora utbyggnaden tog slut

    Den sista rälsspiken på Inlandsbanan slog SJ:s generaldirektör Axel Granholm själv i, vid en ceremoni den 6 augusti 1937 i Kåbdalis nära Polcirkeln Följder: Järnvägsbyggandet togs inte upp allvarligt igen förrens början av 1990 talet, med högeffektiv trafik eftersom bilismen tog över fokus fram till då.
  • Statarsystemet avskaffades

    En bisats i det jordbruksavtal som undertecknades 1944 fastslogs att övergången till kontantlönesystem skulle vara genomförd inom ett år. Benämningen för lagtextens uråldriga ”husbonde” och ”dräng” ut mot ”arbetsgivare” och ”karl”. För de flesta lantarbetare var detta någonting väldigt positivt, men vissa var rädda för att inte ha tillräckligt mycket pengar till mat om pengarna används upp av att köpa sprit.
  • Period: to

    Efter statarsystemet

    Efter statarsystemet upphävdes och penninghushållningen infördes och att man inte längre fick betala i natura, alltså mat t.ex.. Kontantlönesystemet infördes för alla arbeten till slut.
  • Period: to

    Den moderniserade järnvägen

    År 1990 så börjades järnvägsbyggandet åter igen tas på allvar med ny teknologi. Mekaniseringen har gjort rallaryrket mycket lättare och den nya tidens rallare har kallats för hightechrallare. Även om yrket och livsvillkoren är mycket bättre nu i moderntid så har namnet rallare stuckit kvar.