Antiken

Knossos/Kreta

2000 BCE

På Kreta är det ett centrum för handel i medelhavet. Det blir en högkultur som kallades Minoiska kulturen. Vid Knossos på Kreta, byggdes ett stort palats. Där bedrev Kreta handel längs med hela medelhavet. Kulturen försvinner runt 1400 f.kr. Grekerna hittade detta och det blev Europas första civilisation.

Fenicierna

1500 BCE

Fenicierna var kända för sin handel och sin förmåga att bygga skepp. Deras språk liknade dagens arabiska och hebreiska. Fenicierna lärde också grekerna alfabetet som vi använder idag. Fenicien var inte ett enat rike utan var uppbyggt av stadsstater.

Mykene

1200 BCE

Grekiska kungar hade senast på 1200-talet f.Kr. tagit över makten och styrde på Kreta. Att grekerna då hade blivit en del av Europas första högkultur märks också på ruinerna efter en stor kungaborg som byggdes vid samma tid i Mykene på det grekiska fastlandet.

Stadsstater växer fram

900 BCE

En stadsstat är ett område med jordbruk runt om. Alla var självständiga och hade olika sätt att. Ligger vid vattnet till handeln.

Kolonisationen börjar

800 BCE

Kolonisationen började när Grekerna utvandrade och började kolonisera sig. De började utvandra för att de var överbefolkat i Grekland. Unga män tvingas gå och hittar nya ställen. De möter andra och sprider den grekiska kulturen.

Antikens Grekland

Period: 800 BCE to 300

Olympiska spelen

776 BCE

Man gjorde olika tävlingar i t.ex sport för att tjäna gudarnas ära och få dem på sin sida. De olympiska spelen var på den tiden bara för män och kvinnor fick inte ens vara där och heja på. Det fanns också de heraiska spelen för att hedra gudinnan Hera men man vet inte så mycket om det eftersom att historieskrivarna då bara var män. Man hade inte på sig någonting när man tävlade.

Roms grundande

753 BCE

Rom växte runt en marknadsplats på 700-talet f.Kr. Marknadsplatsen växte och tillslut blev det en stad. Rom ändrades mycket under åren med demokrati, diktatur, kejsardöme och annat. Det sägs ha grundats av tvillingarna Remus och Romulus.

Romariket

Period: 753 BCE to 476

Epoken Antiken inleds

700 BCE

Antiken är namnet på perioden då Medelhavsområdet togs över av grekisk och romersk kultur. Den började 700 f.Kr då de grekiska stadsstaterna växte, fram till andra halvan av 400-talet e.Kr då det västromerska riket gick under.

Persernas erövringar

500 BCE

Perserkrigen var mellan det persiska riket och flera grekiska stadsstater. Perserna hade erövrat och byggt upp ett stort imperium som sträckte sig från Indien i öster till Medelhavet i väster.

Rom bli republik

500 BCE

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler men om riket hotades av en fiende valdes en av dem till diktator i 6 månader för att det skulle vara lättare och snabbare i fara. Det fanns också en folkförsamling av män över 16 som inte var slavar, men den hade inte så stor makt.

Demokrati i Aten

500 BCE

En folkförsamling av bara män träffades var nionde dag för att fatta beslut om t.ex nya lagar, om Aten skulle gå i krig eller inte, vem som skulle väljas till olika ämbeten och hur samhällets ekonomi skulle skötas. Det fanns slags talarstol som man kunde hålla tal vid. Sedan fattades beslut genom röstning. Alla medborgare fick vara med (om de var män), men det fanns vissa regler till det också. Man skulle var född i Aten och familjen måste ha bott där länge, helst i flera generationer.

Grekisk teater

500 BCE

Den grekiska teatern började på 500 talet f.kr då man började lägga ord mellan körsångerna till gudarnas ära. En teater i Aten hade ca 20 000 platser och fick plats med nästan hela stadens invånare. Den var byggt så att man kunde höra även om man satt längst bort.

Slaget vid Marathon

490 BCE

År 490 f.Kr. ville den persiske kungen hämnas på Aten. Men atenarna överraskade perserna vid Marathon, ungefär fyra mil utanför staden. De lyckades besegra den persiska armén.

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Vid Thermopyle fick den atenska armén hjälp av soldater från stadsstaten Sparta. De slogs men förlorade och Aten brändes av de persiska soldaterna.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Grekerna lyckades lura in perserna i en fälla vid ön Salamis och besegrade dem. Perserkungen gav då upp.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Peloponnesiska kriget var en serie väpnade konflikter i det antika Grekland mellan åren 431 och 404 f.Kr. Striden stod mellan det attiska sjöförbundet, under Aten och det peloponnesiska förbundet under Sparta.

Mackedonien/Kung Filip

336 BCE

Ena stadsstaten efter den andra hade tvingats in ett förbund som leddes av kungen av Makedonien (Kung Filip). Tanken var att de alla tillsammans skulle krossa perserriket. Då skulle Makedonien och de grekiska stadsstaterna bli områdets nya stormakt.

Alexander den store

336 BCE

Alexander blev kung över Makedonien år 336 f.kr då han var 20 år gammal. Han planerade direkt att anfalla perserriket och vann många slag. Han var hård mot besegrade fiender. Hela städer brändes ned och människorna antingen dödades eller såldes som slavar. För vissa ansågs han som befriare från perserkungen och sågs därför som Alexander "den store".

Hellenismen

323 BCE

Alexander den stores rike delades upp i flera delar. Grekerna grundade cirka sjuttio nya städer runt om i det gamla perserriket och i Egypten. I de nya städerna kunde perser och andra ta del av grekisk kultur. Den blandkultur som utvecklades kallas hellenism.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

300 BCE

Runt 475 f.Kr. fanns det ca 10 olika folkslag på den Apenninska halvön (Italien). De grekiska invånarna som bodde i den södra delen av Italien blev oroliga när de såg hur köpmännen från Rom tog över handeln med olja och vin. Det gjorde sedan att grekerna startade en konflikt och försökte stoppa romarnas fartyg från att komma in. Konflikten spårade till sist ur och skapade krig mellan dem.

Puniska kriget nr.1

264 BCE

Karthago ville ha makten över västra och södra delen av medelhavet men tyckte att romarna kunde få resten. Romarna ville däremot ha makt över handeln i hela medelhavet så de startade ett krig mot Karthagerna.

Puniska kriget nr.2

218 BCE

Hannibal var Karthagernas mest kända general och ledde en stor armé över Alperna mot Rom som höll ca sextio stridselefanter. Den romerska armén väntade på honom i Italien och Hannibal lyckades inte erövra Rom. En stor romersk armé började då erövra Karthagernas huvudstad och Hannibal behövde segla tillbaka för att försvara den!

Puniska kriget nr.3

146 BCE

I det tredje kriget hade romarna lyckats erövra Karthago och det sägs att de strödde salt runt om landet så att ingenting kunde växa där och människorna tvingades flytta.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacusupproret var en stor slavrevolt. Det hände i den Romerska republiken 73-71 f.Kr. Upproret leddes av slaven och gladiatorn Spartacus och var det tredje riktigt stora slavupproret i Romerska rikets historia samt ur Roms synvinkel, det allvarligaste. Upproret utspelade sig på Sicilien.

Julius Caesar

59 BCE

Julius Caesar var en duktig general och valdes till konsul år 59 f.Kr. Han erövrade olika ställen runt Rom i 8 år. Över åren blev många personer oroliga för att han hade för mycket makt och han blev inte välkommen till Rom med sina soldater längre. Han gick dit ändå och erövrade det så det blev en diktatur. Då mördades han år 44 f.Kr av bl.a sin egna bästa vän.

Rom blir Kejsardömme

44 BCE

Efter Julius Caesars död blev Octavianus också kallad Augustus kejsare i Rom, tack till sin pappa som gjorde det till kejsardömme. Det blev ett inbördeskrig och Octavianus vann. Han bytte namn och var den förste kejsaren i Rom.

Kejsare Augustus

44 BCE

Augustus hette från början Octavianus men ändrade sitt namn senare. Han blev adopterad som vuxen av Julius Caesar och Efterträdde hans "far" efter han blev mördad. Augustus påbörjade "Pax Romana", en era av fred 200 på år. Augustus styrde riket i 56 år.

Pax Romana

27 BCE

Pax Romana var en fred i Rom på 200 år som Augustus inledde. Han gjorde också annat bra för Rom, t.ex inledde han brandkår, polis och mycket mer.

kejsaren Konstantin

324

Kejsare Konstantin var ensam kejsare från 324 e.Kr. Han tillät kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325.

Kristendomen blir stadsreligion

380

Kristendomen blir romersk statsreligion och sprids i Europa.
År 313 gav kejsar Konstantin den store kristendomen samma ställning som andra religioner i riket. Då var kanske 15 procent av invånarna kristna. År 380 förklarade kejsar Theodosius kristendomen för statsreligion.

Romarriket delas

395

År 395 delades riket i två delar, Västrom och Östrom. Västrom styrdes från Rom medan Östrom styrdes från Konstantinopel. Inne i Rom var det interna maktstrider, försämrad ekonomi och folkvandringar vilket försvagade Romarriket.

Romarrikets fall

476

År 476 e.Kr blev den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus avsatt. Då föll västromarriket. Östrom lever vidare lite.