-
201
2,5 Miljarder år sedan. Superkontinenter bildas.
En superkontinent är en landmassa som består utav flera olika Kratoner. Det har bildats fler superkontinenter pga. kontinentaldriften. Den senaste superkontinenten som bildades var Pangea, den bildades för ca. 250 miljoner år sedan. Om ca. 200 miljoner år så tros det att det kommer ha bildats en ny superkontinent som kommer heta Pangea Ultima. -
301
750 miljoner år sedan. En superkontinent håller på att bryta sönder.
För ca. 750 år sedan så började en superkontinent att bryta isär, det var superkontinenten Rodinia. Rodinia är baserat på det ryska ordet för Hemland. Det är den äldsta kända superkontinenten. Rodinia tros ha bildats för ca. 1 Miljard år sedan och omfattade det mesta av jordytan, det tros att kontinenten bröts upp i åtta olika kontinenter. -
401
600-540 miljoner år sedan. Pannotia
Pannotia var ännu en superkontinent som tros ha varat någonstans för 600-540 miljoner år sedan. Kontinenten splittrades i fyra olika delar, Godwana, Sibirien, Baltika och Laurentia. Efter några hundra år efter att delarna hade varit fristående bildade de åter igen en ny superkontinent, fast denna gång hette den Pangea. -
501
250 Miljoner år sedan. Pangea bildas
Pangea är superkontinenten som existerade innan kontinentaldriften skapade de kontinenter vi har idag. Pangea bildades i slutet av perm, för ca 250 miljoner år sedan. Pangea bildades när Godwana och Laurisien drev ihop och bildade en superkontienten. -
Jan 1, 601
Gondwana och Laurasien fortsättning
Laurasien var en annan superkontinent som fanns under mesozeikum. När Laurasien satt ihop med Gondwana så bildade de superkontinenten Pangea. För ca 200 miljoner år sedan så bröts Laurasien upp i Eurasien och Nordamerika. Det som idag är Laurasien är Europa, Nordamerika och Asien. -
Jan 1, 601
CA 200 miljoner år sedan. Gondwana och Laruasien bryter sig loss.
Gondwana var den södra superkontinenten som omfattade områdena Antarkis, Sydamerika, Afrika, Arabiska halvön, Madagaskar, Indien, Austrailien, Nya guinea, Nya Zeeland och Nya kaledonien. Tillsammans bildade Gondwana och Laurasien superkontinenten Pangea. Gondwana låg på platsen där Antarkis ligger idag, men under mesozeikum var medeltemperaturen för Jorden mycket högre än vad den är idag. Man kan hitta blommor som kommer från denna superkontinent än idag. Laurasien var en annan superkontinent -
Jan 1, 701
Ca 100 miljoner år sedan. Dagens kontinenter bildas.
För ca 100 miljoner år sedan så bildades dagens kontinenter.
Dagens kontinenter hade brytit sig isär från Superkontinenterna som fanns för 100 miljoner år sedan. -
Jan 1, 1000
Tektoniska plattor, fortsättning 2
Den allra varmaste smälta bergmaterialet tränger upp under ytan och kyls sedan ner och sen sjunker det till botten igen, detta generar ständiga strömmar i manteln. Magmans rörelser flyttar kontinentalplattan mot en subduktionszon i den bortre änden av en annan kontinentalplattan.
När två plattor flyttar sig ifrån varandra så bildas det en spricka som magman kan tränga igenom och sedan bilda ny havsbotten. Det var såhär Atlanten bildades.
Där kontinentalplattorna kolliderar bildas det väck. -
Jan 1, 1000
Tektoniska Plattor
Tektoniska plattor även kallat Platt-tektonik är en teori som Alfred Wegener kom på. Teorin är att Jordens olika plattor inte är stationära utan rör sig hela tiden, och kan bilda oändligt med kombinationer.
Anledningen till att man kom på att Kontinentaldriften existerade var på grund av Vulkanaktivitet på havsbottnarna, konvektionsströmmarna och fusionen av bergarterna. Enligt Wegeners teori så flöt kontinenterna ovanpå oceanerna. Denna teori har dock visats felaktig. -
Jan 1, 1000
Tektoniska Plattor, forsättning
Man vet dock att de sju kontinental plattorn flyter ovan på manteln. Dessa kontinentalplattor består utav både oceaniska skorpor och kontinentala skorpor. Dessa skorpor är som delar av ett mycket stort skal. Beroende på vilket håll skorporna rör sig kan gränserna vara konvergerande, divergerande eller omvanlingsgränser. När två plattor konvergerar så trycks en av de plattorna under den andra plattan och det bildas vulkanisk aktivitet under ytan. -
Period: to
JORDEN
-
4,6 Miljoner år sedan. Jorden bildas.
Jorden skapades för 4,6 miljarder år sedan. Denna tid har delats in i olika geografiska tidsperioder. Dessa geografiska tidsperioder kallas för eoner. Det finns tre stycken olika eoner, arkeikum, proterozoikum och fanerozoikum. Det fanns inte mycket mer än vatten på Jorden, det fanns lite landmassa.