-
200
2,5 miljarder år sedan, superkontinerna skapas
En superkontinent är en stor landmassa som består av flera kontinentalplattor. Jorden har haft flera superkontinenter som bildats av kontinentaldriften, den senaste var Pangea (omkring 250 miljoner år sedan) Euroasien är en superkontinent som finns nu, vissa räknar också med Amerika om man räknar med både södra och norra. -
300
Kontinenten Rodinia bryts isär, ca 800-500 miljoner år sedan
Rodinia är den äldsta kända superkontinenten, den bildades för ungefär 1 mijlard år sedan och bröts upp till 8 olika kontinenten för ca 750 miljoner år sedan. -
400
Pannotia bildades ca för 600 miljoner år sedan
Pannotia varade mellan 600-540 år sedan. Sedan splittrades superkontinenten i fyra delar, Sibirien, Gondwana, Baltika och Laurentia. Efter några hundra miljoner år återförenades de fyra kontinentera till en ny superkontinent, Pangea, -
500
Pangaea bildas, ca 250 miljoner år sedan
När de fyra kontinenterna Gondwana, Sibirien, Baltika och Laurentia kolliderade så bildades superkontinenten Pangaea. -
May 15, 600
Gondwana och Laurentia bryter sig loss från Pangaea, ca 200 miljoner år sedan
gondwana var den södra superkontinent som omfattade de landmassor vi dag kallar Sydamerika, Antarktis, Afrika, Arabiska halvön, Indien, Madagaskar, Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea, och Nya Kaledonien. Laurasien var en superkontinent som bildades samtidigt som Gondwanaland då superkontinenten Pangea bröts upp under mesozoikum. Det som varit Laurasien är idag Europa, Asien och Nordamerika -
May 15, 700
Dagens kontineter formas
Kontineterna som finns i vår tid heter Afrika, Asien, Europa, Nordamerika, Australien, Sydamerika och Antarktis -
Kontinenternas rörelse
Konvektionsstömmar
De ständiga strömmar i manteln beror på att det hetaste smälta bergmaterialet tränger upp, kyls ned och sjunker ner igen.
Förflyttning
Magmans rörelser flyttar kontinentalplattan mot en subduktionszon i dess bortre ände. Detta gör att de rör på sig.
Utvidgning
Vid de divergerande gränserna tränger magman upp och bildar ny havsbotten. Där de kolliderar uppstår veckningar, berg -
Jordskalv och jordbävningar
Ett jordskalv även kallat jordbävning beror på att marken skakar och rör på sig kraftigt på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan. -
Big Bang
Universums utveckling startade för ca 13,7 miljarder år sedan av Big Bang, då rymden började expandera. Vid Big Bang så uppkom rum, tid och materia. -
Ungefär 4,54 miljarder år sedan, Jorden skapas
När jorden bildades så var den aktiv, het och bombarderades av meteroriter. När den hade kylt ner sig så var det mest vatten och mindre landmassa. -
Period: to
Jorden
-
Klimat
När plattorna rör sig närmre och längre ifrån ekvatorn så ändras också klimatet. Det kan ändras från medelhavsklimat till öken och från djungel till vinter. Nya bergskedjor och dalar kan bildas och nya sjöar, hav och andra geografiska gränser kan uppkomma. -
Kontinentaldrift
Det finns sju olika kontinentalplattor som består både av oceaniska skorpor och kontinentala plattor som flyter ovanför manteln på jorden yttersta lager. Skorporna är delar av ett väldigt stort skal och kan kollidera (konvergera). Då bildas det stora bergkedjor och vulkaner. Skorporna kan också glida isär (divergera). Då kan det bildas dalar och omgivningen kan sjunka ner eller så kan de glida längs varandra. Den här idéen är gammal, den kom från Abraham Ortelius år 1596 och Alfred Wegener år 19
