-
Period: to
stormaktstiden
-
Trettioåriga kriget
Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland. Det avslutades med ett fredsfördrag som undertecknades i de westfaliska städerna Osnabrück och Münster den 14 (24) oktober[Not 6] 1648, från vilket det har fått namnet westfaliska freden. -
Gustav II Adolf
Gustav II Adolf eller Gustav Adolf den store, född 1594 på Stadsholmen i Stockholm, död 6 november 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632. Han var son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp, gift 25 november 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg och far till drottning Kristina. Han anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar. -
Karl X Gustav
Karl X Gustav, född 8 november 1622, död 13 februari 1660, var kung av Sverige från 1654.
Hans korta tid som svensk kung präglades av krig, och han tillbringade större delen av sin regeringstid som ledare av den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och tåget över Stora Bält som ledde till freden i Roskilde är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin.
Han dog den 13 februari år 1660 i Göteborg i Kungshuset, numera Landshövdingeresidenset i Göteborg, vi -
drottning kristina
Kristina, eller Christina, senare Kristina Alexandra, föd1626, död 1689, var regerande drottning av Sverige från 1632 till 1654 och senare teaterledare och kulturproducent i Rom. Hon var dotter till kung Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg -
Regalskeppet Vasa
Vasa, eller Wasa, är ett svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga fartyget. År 1956 lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén, tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting, åter bestämma -
Slaget vid Lutzen
Slaget vid Lützen den 6 (enligt den julianska kalendern) eller 16 (enligt den gregorianska kalendern) november 1632 var ett av de mest avgörande slagen under det Trettioåriga kriget. Sveriges kung Gustav II Adolf stupade på slagfältet, den svenska positionen försvagades med kungens död och en ny fas av kriget inleddes. -
Karl Xl
Karl XI, född 24 november 1655 på slottet Tre Kronor, död 5 april 1697 på samma plats, var kung av Sverige från 1660. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp och gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656-93). -
snapphanar
Snapphanar var det skällsord den svenska staten på 1600-talet använde om stråtrövare, bönder och styrkor som stödde eller deltog på den danska sidan i de dansk-svenska krigen under perioden, framför allt under skånska kriget 1675-1679 i de tidigare dansk-norska landskapen och främst Skåneland, men även i till exempel Jämtland. Termen användes även av Kristian IV som den 20 augusti 1645 påbjöd undersåtarna i Danmark att "fred slutits med drottningen av Sverige och att snapphanar, fribytare, drago -
Slaget vid Lund
Slaget vid Lund stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Sverige. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark.[1] Förlusterna var cirka 50 procent på båda sidorna, 6 500 danska soldater och 3 000 svenska. Slaget var oerhört kaotiskt och rena tillfälligheter gjorde att svenska armén segrade -
Karoliner
Karoliner, av Carolus, den latiniserade formen av namnet Karl, var soldaterna inom Sveriges armé under kungarna Karl XI och Karl XII. I regel hade de blå rockar med gult foder, uppvikta nedtill. -
slaget vid Narva- Karl XII
Slaget vid Narva är en av den svenska militärhistoriens största segrar, som utkämpades vid denna nordestländska stad den 20 november 1700 mellan den 10 500 man starka svenska armén under den 18-årige Karl XII:s personliga ledning och den mer än trefaldigt överlägsna ryska armén, under Charles Eugène de Croys befäl. Den avgörande faktorn för den oväntade svenska segern blev väderleken, då yrsnö blåste svenskarna i ryggen. Omkring 15 000 ryssar stupade, att jämföra med den svenska sidans 667.
