-
May 22, 1492
columbus upptäcker usa
Columbus var säker på att det fanns en västlig väg till Indien men istället för att komma till Indien så kom han till västindien/karibien.
Columbus ide var att segla till Indien för att köpa och sälja varor där det fanns siden och värdefulla kryddor. Det var iden men han kom istället till karibien. -
May 25, 1524
"new york" Upptäcktes år 1524 av Giovanni Da Verrazzana.
New York har varit bebott i över 11000 år av Indianer.Upptäcktes år 1524 av Giovanni Da Verrazzana.
Holländarna bosatte sig som första européer i New York city år 1600.
1625 köpte Holländarna upp Manhattan av indianerna och skapade kolonin New Amsterdam.
1664 tog engelsmännen över kolonin och döpte den till New York efter den engelska staden York.
1673 återtar holländarna området.
År 1674 signeras fred mellan engelsmännen och holländarna
Den 4 juli 1776 blir New York självständigt. -
general custer
General Custer var en amerikansk kavalleriofficer som krigade väldigt mycket mot Indianer. Kvalleriofficer betyder att det var en arme som krigade sittandes på hästar och Custer var officer för armeen. Han dog i det legendariska slaget vid Little bighorn, han dog mot indianerna och det var en av få gånger som dom förlorade mot indianer. -
Period: to
indian krig
Folket dödade alla Indianer så fort som dem såg en Indian, detta höll på i flera år.
Indianerna drevs undan i stora krig då dem var tvungna att sätta sig i egna reservat.
Sedan kom George Armstrong Custer med sina 225 soldater i de 7:e kavalleriet och dödades av sitting bulls koalition, Indiankrigare. Alla Indianer omringade Custer och hans soldater och dödade dem. Det var de legendariska slaget vid little big horn.
De dog också i Europiska sjukdomar. Alla deras religioner, traditioner rasade -
Period: to
erkännde storbritqnien usa självständigt 1
Den första militära sammandrabbningen ägde rum år 1755. Kolonierna hade bildat en en egen armé. De vann inte många av slagen då nästan ingen i koloniernas armé hade någon sorts krigsvana. Men britternas styrkor minskade hela tiden eftersom de befann sig så långt hemifrån. Kolonierna fick hjälp Frankrike. -
boston tea party
År 1773 vräktes laster av te i havet från tre Engelska skepp i Bostons hamn. Händelsen har kallats the Boston tea party och ledde till hård konflikt. -
Period: to
erkännde storbritqnien usa självständigt 2
tiden eftersom de befann sig så långt hemifrån. Kolonierna fick hjälp Frankrike. Med Frankrikes hjälp kunde man förhindra att Storbritanniens förstärkningar kom fram från havet. Kolonierna hade rent tekniskt sätt vunnit redan år 1881. Men fredsförhandlingarna började först ett år senare. År 1883 erkände Storbritannien USA självständigt -
kalifornien grundades 2
El Pueblo de Nuestra Señora la Reina de los Ángeles del Río de Porciúncula - "Vår Frus änglarnas drottnings stad vid Porciuncula" var namnet på Los Angeles från början. Los Angeles ligger i södra Kaliforien i sydvästra delen av USA. Los Angeles var från början mexikanskt. Det är typ fortfarande mexikansk mark, men det tillhör USA. -
kalifornien grundades
Grundades av spanjorer 4 september 1781. Platsen låg på mexikanskt område fram till 1846, då kom den att tillhöra USA. Inträde i unionen var 9 september 1850. den första europe som utforska den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Caprillo år 1542, följdes av några spanska. Efter amerikanska och mexikanska kriget år 1847 delades området mellan USA och Mexiko den amerikanska delstaten Kalifornien. Namnet kommer från en fiktiv ö i en 1600-talsroman.
Los Angeles -
storbritanien erkänner USA självständigt
FRIHETS KRIGET -
Period: to
george washington
Född 22 februari år 1732
Död 14 december 1799
USA:s förste president 1789–97
Han deltog i kriget mot Frankrike 1755–63
utsågs i juli 1775 till befälhavare för koloniernas styrkor i kriget mot Storbritannien.
Washington var ordförande vid det konvent som utarbetade USA:s författning, och 1789 valdes han enhälligt till president.
George är en av de fyra avbildade ansiktena på Mount Rushmore.
Han gifte sig med Martha Dandridge Custis 1757. -
Period: to
abraham lincon
Abraham Lincon
Född: 12 feb 1809
Död: 15 april 1865 Abraham Lincon jobbade som advokat och inom politik och var USA:s president år 1861-1865.
Han ledde nordsidan under det Amerikanska inbördeskriget och mördades vid ett teaterbesök i huvudstaden. Lincon var Amerikas första republikanska president. Lincon är känd för emancipationsproklamationen, 1863 vilket frigjorde slavarna i södern. Tillslut så blev till och med slaveri olagligt. -
Period: to
inbördes kriget
När Abraham Lincoln valdes som president blev svaret på det krig. Dem 11 slavstaterna i söder bröt ut. Kriget utkämpades i huvudsak som ett krig som frigörelse från unionen, men godkände fortsatt slaveri i de unionstater som hade slaveri. De övriga 25 delstaterna stödde den federala regeringen. Efter 4 års krig, mestadels inom det södra delstaterna, förbjöds slaveriet inom nationerna. -
Period: to
amerkanska inbördes kriget resultat
Resultat utav inbördeskriget:
Amerikas förenta staters territoriella integritet bevarades
Rekonstruktion (Förlorarna behandlades hårdhänt under denna tid och många i före detta ledande positioner, såväl politiskt som militärt, förlorade både hem och jobb.)
Slaveri avskaffas
