-
Kungen sammankallar riksdagen
Åsikterna gick starkt isär. Det välmående borgerskapet och en del adelsmän ville ha en konstitutionell monarki. Det högre prästerskapet och flertalet av de övriga adelsmännen vägrade avstå från sina privilegier. Det var bara bönderna och arbetarna som var intresserade av sociala reformer. De ville avskaffa ståndsprivilegierna och ansåg att alla skulle betala skatt efter rättvisa grunder. Kungen och hovet ville inte ha några förändringar alls, de önskade bara få hjälp att fylla upp statskassan. -
Nationalförsamlingen bildas
Efter sex veckors diskuterande om förhandlings- och röstningsregler, tappade tredje ståndet tålamodet och förklarade sig, den 17 juni, för en nationalförsamling. Två dagar senare beslutade prästerna (med liten majoritet) att förena sig med tredje ståndet. -
Eden i Bollhuset
Den 20 juni lät kungen utan orsak stänga Hôtel des Menus där nationalförsamlingen brukade mötas. Församlingens president, astronomen Jean Sylvain Bailly (1736-1793), flyttade då förhandlingarna till det privatägda Bollhuset istället, där de samma dag högtidligt svor att de inte skulle skiljas förrän de hade utarbetat en fransk grundlag. Detta har gått till historien som "eden i Bollhuset". -
Bastiljen stormas
I början av juli 1789 började kungen dra trupper från landsorten till Versailles, samtidigt som det gick rykten om att han skulle störta nationalförsamlingen. Folkmassorna plundrade ett vapenmagasin och gick sedan till anfall mot det hatade fängelset Bastiljen, där även stadens krutlager fanns för att kunna försvara sig. Oroligheterna spred sig till provinserna där bönderna gick till anfall mot herrgårdarna. -
Period: to
Nationalförsamlingen
-
Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter
Nationalförsamlingens deklaration fastslog individens omistliga rätt till frihet, rättssäkerhet och egendom, samt rätt att göra uppror mot förtryck. Den ålderdomliga klassindelningen avskaffades, och alla människor skulle ses som jämställda och lika inför lagen. Alla skulle också kunna söka vilka jobb de ville, vilket fram till dess endast varit adeln förunnat. Kungen godkände deklarationen, trots att han inte nämns i den, vilket betydde att nationalförsamlingen i praktiken tagit över makten. -
Kungen tvingas till Paris
Svälten och rykten om motrevolutionära kupplaner fick tusentals människor, mest fattiga kvinnor, att den 5 oktober i samlad trupp vandra till Versailles. Dagen därpå trängde hopen in på slottet och började plundra salarna. Efter att kungen från en balkong lovat följa med tillbaka till Paris slog stämningen om och återtåget blev ett triumftåg för folket. Kungafamiljen fick slå sig ner i Tuilerierna och den 16 oktober flyttade nationalförsamlingen in i slottets ridhus. -
Kyrkans mark beslagtas
På förslag av biskopen av biskop Talleryand bestämde nationalförsamlingen den 2 november att kyrkans mark skulle beslagtas. I början av 1792 kommer även den mark som ägdes av adelsmän som flytt landet beslagtas. -
Rösträtten begränsas och Frankrike delas upp i departement
Den 22 december godkändes en lag som dock inte var demokratisk. Befolkningen delades upp i "aktiva" och "passiva" medborgare. Bara de "aktiva" - som skulle betala en viss skatt - fick rösträtt. Frankrike delades också in i 83 ungefär lika stora departement med geografiskt betingade namn. -
Adelskapet avskaffas
Den 19 juni avskaffade nationalförsamlingen det ärftliga adelskapet. De adliga titlarna som markis och greve fick inte längre användas – inte heller de adliga släktnamnen, utan istället skulle de gamla familjenamnen användas. -
Robespierre, Marat och Danton
Advokaten Maximilien de Robespierre talade ofta inför församlingen och i Jakobinklubben där han var ledare. Han krävde ökad frihet för pressen. I spetsen för pressfriheten gick tidningen L´ami du peuple som startats av före detta läkaren Jean Paul Marat som föraktade hovets utsvävningar och hetsade befolkningen att göra något åt orättvisorna i samhället. Marat var med i Cordelierklubben och som leddes av advokaterna Georges Jacques Danton och Camille Desmoulins -
Kungen försöker fly
Natten till den 21 juni försökte kungafamiljen fly. Planen var att få kungaparet över gränsen så de kunde söka skydd hos kungatrogna trupper. Den utklädda kungen upptäcktes dock i Varennes och familjen fördes tillbaka till Paris. Nationalförsamlingen såg kungen som en förrädare och avsatte honom tillfälligt. Händelsen fick stora politiska följder, och en "öppet republikansk rörelse" bildades. Fram till kungens flykt hade till och med Robespierre och Danton varit anhängare av kungadömet. -
Den lagstiftande församlingen tar över
Den 30 september upplöstes nationalförsamlingen och den 1 oktober sammanträdde den nya lagstiftande församlingen. Efter förslag från Robespierre skulle inga medlemmar från nationalförsamlingen kunna väljas till den nya församlingen, vilket fick till följd att de tappade all makt. -
Period: to
Den lagstiftande församlingen
-
Krig mot Österrike
Den 20 april förklarade den lagstiftande församlingen krig mot Österrike, eftersom de var rädda för att de kungliga familjemedlemmarna som flytt landet skulle göra väpnad kontrarevolution. Robespierre var emot förslaget eftersom han trodde att Österrike, som snabbt fick stöd av Preussen och Sardinien, skulle vinna kriget. Han blev dock nedröstad. Österrike styrdes av Marie Antoinettes familj. Vann Österrike skulle kungen återinsättas på tronen. -
Stormningen av Tuilerierna
Efter en sommar av politisk kamp och stora oroligheter stormades det kungliga palatset Tuilerierna av revolutionärer från Paris, Marseille och Bretagne. Stormningen ledde till en massaker på de manliga medlemmarna av hovet och palatsets soldater, medan den kungliga familjen lyckades fly i sista stund. -
Period: to
Nationalkonventet
-
Monarkin avskaffas och Nationalkonventet tar över
Ludvig XVI avsätts och Nationalkonventet bildas för att skriva en ny författning. Samtidigt beslutade man att ledamöterna till detta konvent skulle väljas av alla fransmän som fyllt 25 år, bott i Frankrike i ett år och som hade en inkomst. Det första sammanträdet ägde rum 21 september 1792, och följande dag avskaffades monarkin officiellt. Den 22 september 1792 bestämdes senare till första republikens startdatum och början på år I i den nya franska revolutionskalendern. -
Septembermassakern
Efter monarkins fall började jakobinerna högljutt kräva utrensningar av enligt dem opålitliga ledare. De radikala sansculotterna (arbetare, hantverkare, etc.) började även ställa krav som maximipriser på livsmedel och stöd åt fattiga och arbetslösa. Samtidigt som man höll val till det nya nationalkonventet stormade folkmassor Paris fängelser för att rikta sin vrede mot vad man såg som politiska fångar. I Septembermassakern, som händelsen kom att kallas, dödades fler än tusen fångar -
Kungen avrättas
Den 15 januari förklarade nationalkonventet Ludvig XVI skyldig till landsförräderi och dagen därpå dömdes han till döden med 361 röster mot 360. Girondisterna ansåg att kungen skulle få leva, medan de andra ville se honom död. Kungen avrättades den 21 januari. Avrättningen ledde till oroligheter i hela landet. De landsflyktiga fransmännen utropade kungens son, Louis Charles av Bourbon, till ny regent med namn Ludvig XVII. Han dog emellertid i fängelset två år senare, bara tio år gammal. -
Robespierre tar makten och Skräckväldet inleds
Efter ett halvår av allt våldsammare maktkamp mellan revolutionens två stora grupper, girondisterna och jakobinerna, tog Robespierre makten och lät giljotinen och döden straffa alla som motsatte sig hans vilja. Det gällde såväl hans motståndare som hans vänner. Under ett år härskade Skräckväldet och hundratusentals personer mördades i Frankrike. -
Period: to
Skräckväldet
-
Robespierre avrättas
Alla runt omkring Robespierre fruktade till slut för sina liv och i juli 1794 bildades en sammansvärjning mot honom. Under ett dramatiskt möte den 27 juli beslutade konventet att de skulle arrestera honom vilket skedde med en gång. Dagen efter avrättades Robespierre i giljotinen tillsammans med 21 av sina partivänner, och två dagar senare avrättades ytterligare 71. Konventet tog därefter makten och upplöste välfärdsutskottet och revolutionstribunalerna. -
Period: to
Direktoriet
-
Napoleon Bonaparte tar sikte på makten
Nationalkonventet ersätts av Direktoriet, en parlamentarisk lösning som under de kommande åren ska misslyckas med att lösa Frankrikes problem. Men när ett rojalistisk uppror bryter ut i Paris och Direktoriet ger general Napoleon Bonaparte i uppdrag att hantera situationen kommer det förändra allt i Frankrike.
