-
700 BCE
Mentorskap - Homeros 700 BCE
I Illiaden och Odyssén beskrivs didaktiken som en särskild metod för lärande, dels som mentorskap och dels som en bildningsresa.
Jfr mentorskap: Sokrates - Platon - Aristoteles - Alexander den store -
489 BCE
Den sokratiska metoden - Sokrates 489 BCE
Idén om att människan intuitivt känner sanningen en inte alltid explicit är medveten den. Tydligt riktade frågor styrde Sokrates sin elevs tänkande mot en uppenbart genomtänkt slutledning. Majevtik = förlossningskonst. Sokrates handlade utifrån en bestämd uppfostringslära. -
25
Liknelser - Jesus 25 BCE
Karaktäristiskt för Jesu sätt att undervisa är liknelser. Olika slags bildspråk användes för att illustrera budskapet och därmed nå fram till och påverka åhörarna. Bilderna skapar möjligheter för en uttrycksrepertoar och anknyter ofta till företeelser som redan är kända i den miljö där de framförs. Som undervisningsmetod är den indirekt. Liknelsen bir en utmaning till att tänka själv och styra sitt sökande efter vetande på ett självständigt sätt. Bilder fångar intresse. -
80
Retorik - Quintilianus 80 BCE
Quintilianus skrev boken Institutio oratoria 30-120, 35-100. Han koncentrerar sig på retoriken som var en av de sju fria konsterna. Avsikten med boken var att beskriva hur man blir en god talare. Han ansåg att all fostran och all undervisning är moralisk till sin karaktär. -
Didaktikens framväxt - Comenius och Ratke 1600 BC
-
Didaktikbegreppet - Wolfgang Ratke 1600 BC
Didaktik som term uppträdde först på 1600-talet hos Wolfgang Ratke. -
Bildning i hermeneutisk perspektiv - Comenius 1600 BC
Hermeneutiken som teoretiskt fundament.
Ett självständigt sökande efter kunskap. Målet är inte förutbestämt. Processen är central. -
Normativ didaktik - Ratke 1612 BC
Termen didaktik kan härledas till Ratke som år 1612 presenterade en normativ didaktik om innehåll och metoder. Denna bygde på Comenius som talade om konsten att undervisa. Ratkes didaktik har som ambition att omfatta alla undervisningsfrågor. Den innehåller därför förslag om nya läroplaner, anvisningar om val av undervisningsinnehåll och metoder. Dessa frågor behandlas på olika nivåer som kan hänföras till allmän didaktik, ämnesdidaktik och stadiedidaktik. -
Didactica Magna - Comenius 1632 BC
Mellan åren 1627-32 skriver Comenius denna bok. 1632 pulicerades den på tjeckiska. 1657 publicerades den på latin. Den här boken komma att lägga grunden för det svenska skolan och den nordiska didaktiktraditionen. Den handlar om konsten att lära alla allt men med anpassning. -
Om bildning i Didactica Magna - Comenius 1632 BC
Livet är en skola
Hjärnans formbarhet
Process
Intresse
Blandade klasser
Olika vägar till samma mål
Fostran och vård
Erfarenhet och sinnebilder är viktigt
Skolor är verkstäder där människor bildas
Positiv människosyn -
Centrala didaktiska grunder i Didactica Magna - Comenius 1632 BC
Alla ska till samma mål
En skola för "alla"
Hjärnans formbarhet
Process
Läraren har mycket ansvar
Varnar för sträng undervisning
Undervisningsmetoder har betydelse
Lärarna kompletterar föräldrarnas bristande förmåga - ett samspel mellan hem och skola men huvudansvar har läraren
Inneboende nyfikenhet
Människan ska använda sitt eget förnuft och tänka självständigt
Fördjupning och abstraktion
Stadieindelning - lagom utmaning -
Didaktik definieras - Comenius 1635 BC
Didaktik innebär enligt Comenius konsten att undervisa. -
Didaktiken positionerar sig - 1700 BC
Under 1700-talet tar didaktiken en tydligare position inom pedagogiken och tar ansvar för skolundervisningen. -
Didaktiken underordnad pedagogiken - Herbart 1776 BC
Under 1700- och 1800-talen kom didaktiken att underordnas pedagogiken genom att undervisning förstods som en del av fostran (Johann Friedrich Herbart (1776–1841). -
Nationalstaternas framväxt skola som verktyg - Durkheim 1800 BC
Industrialismen och formandet av nationalstater gick hand i hand med utvecklingen av det moderna skolsystemet. Skolan användes som ett verktyg till att forma nationalstaten. (Durkheim) -
Didaktiken träder tillbaka till förmån för ämnet - Herbart 1815 BC
Herbart menade att didaktiken måste vara ett normativt system som omfattar undervisningens alla problemområden. Målsättningen för undervisningen var etisk fostran. Han sökte stöd i filosofin och psykologin. All undervisning ska ytterst syfta till att dana självständiga och moraliskt ansvariga personer. För att kunna förverkliga detta mål, måste didaktiken förlita sig på den vetenskap som Herbart kallar psykologi. Han startade den första övningsskolan för blivande lärare. -
Kritik mot social reproduktion i utbildning - Weber/Marx 1850 BC
Weber och Marx analyserade utbildning som ett modernt verktyg för social dominans. I deras analys var det bara de klasser som härskade som gynnades och kunde behålla dominansen. -
Pedagogik erkänns men inte didaktik - Herbart 1851 BC
Den svenska pedagogikens utveckling som vetenskap kom att färgas av psykologin. Det spår som Herbart hade öppnat. När de första professurerna i landet inrättades vid början av 1900-talet fanns det i både pedagogik och psykologi. Men all pedagogisk forskning var i princip psykologisk. I samband med att pedagogiken etablerades vid svenska universitet kom inte didaktiken att uppmärksammas. De didaktiska problemen kom i stället att inordnas under pedagogiken utan att nämnas vid namn. -
Pragmatism, verklighetsanknuten kunskap - Dewey/Mead/Blumer - 1890 BC
Dewey - Mead - Blumer
Pragmatism är en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Vikten av samspelet mellan individen och den materiella och mänskliga omgivningen. -
Utbildning i relation till samhälle - Klafki 1950 BC
Förenar bildning med samhällskritik och gör då skolans roll för samhällsförändringar relevant. -
Postmodernism/poststruktualism - Foucault 1950 BC
Foucault visar hur kunskap är nära kopplat till makt och maktutövning. Diskursanalysen kom att dominera diskussionerna om kultur. Diskursen om "bra" och "dålig" elev. Språkets betydelse i sociala sammanhang. -
Multikulturell utbildning - Banks 1960 BC
Har sina rötter i medborgarrättsrörelsen i USA på 1960-talet.Multikulturell utbildning har som övergripande syfte att öka medvetenheten om olikheter och den naturliga variationen bland människor och genom detta öka förståelsen, acceptansen samt tillhandahålla lika (utbildnings-)möjligheter för alla. -
Ramfaktorteorin för skolforskning - Dahllöf/Lundgren 1967 BC
Ramfaktorteorin utvecklades av Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren i slutet av 60-talet och under 70-talet under inflytande från den samhällsvetenskapliga traditionen. Teorin har haft stort inflytande på skolforskningen i Sverige och har varit en modell för utbildningsplanering. Ramar som påverkar utbildningen och undervisningen är t.ex styrdokument, elevgruppens sammansättning, tiden, lokaler m.m. -
Svensk läroplansteori - Lundgren 1970 BC
I den läroplansteoretiska forskningstraditionen riktas intresse mot vad som räknas som kunskap i skolan och i läroplanen (Englund, 2005; Lundgren, 1989; Wahlström,2015).Läroplansteorin studerar utbildningens struktur och organisering samt mål- och innehållsfrågor. Läroplanen uppfattas som ideologisk och innehåller kompromisser mellan olika idéer (se Englund, 2005). Dahllöfs ramfaktorteoretiska tänkande och Ulf P Lundgrens läroplanskoder är viktiga startpunkter för den svenska läroplansteorin. -
Fenomenografi att erfara lärande innehåll - Marton 1981 BC
Utvecklades av Ference Marton på 80-talet. Den fenomenografiska forskningen beskriver människors kvalitativt olika sätt att erfara fenomen/lärandeinnehåll på. Det är vad som erfars och hur det görs som står i centrum för forskningen. Karaktäristiskt för lärandesynen är att se inlärning som en kvalitativ förändring, inte kvantitativ, och att inlärning alltid är inlärning av något. Fenomenografin har ämnesdidaktisk karaktär. -
Didaktisk forskning om lärande och undervisning - Lundgren 1982 BC
Under 80-talet kom didaktisk forskning att handla om lärande enligt vissa forskare. Lundgren (1986 i Bengtsson 1997 menar: ”en didaktisk forskning är därför den forskning vars intresse är att förstå och förklara hur undervisning går till och hur den påverkar individens inlärning, tänkande, minne och glömska, det vill säga relationen mellan undervisning och inlärning”. -
Didaktik i lärarutbildning - Carlgren/Kallos 1984 BC
-
Didaktisk forskning om undervisningsprocessen - Tomas Lundgren 1986 BC
En didaktisk forskning är den forskning vars intresse är att förstå och förklara hur undervisning går till och hur den påverkar individens inlärning, tänkande, minne och glömska, det vill säga relationen mellan undervisning och inlärning. Om den pedagogiska forskningens kunskapsutveckling tas på allvar måste dock en forskning med det kunskapsintresset vidgas från att bara studera undervisning och psykologiska processer. -
Uppdelning av didaktik - Marton 1986 BC
Ference Marton har med hänvisning till Reidar Myhre gjort en uppdelning av didaktiken i en vidare och en snävare didaktik. Den vidare definitionen innesluter både vad- och hur-området, medan den snävare begränsar didaktiken till vad-området. -
Didaktik i relation till andra kulturer - Kroksmark 1990 BC
På 90-talet gör Kroksmark en utredning av begreppet ”didaktik” och dess mångtydighet i olika länder och kulturer. Han gör följande definition av didaktik, ”... the term didactic(s) for ’the art and science of teaching’” Kroksmark, T. (1997). Teacher intuition-Didactic intuition. Göteborgs universitet: Institutionen för metodik i lärarutbildningen 15, s. 3. -
Kritiska aspekter i variationsteorin - Marton/Booth 1990 BC
Har sin rötter i den fenomenografiska forskningsansatsen. Grundantagandet är att för att förstå vad en sak är måste man se hur den skiljer sig från andra saker. Det är nödvändigt att kunna urskilja de drag eller aspekter som är kritiska, det vill säga avgörande, för att förstå vad en sak är. En variationsteoretisk undersökning intresserar sig för vad som är möjligt för den lärande att urskilja om lärandeobjektet. Inspirerad av Marton från fenomenografin. -
Läroplansteoretisk och fenomenografisk didaktik - Tomas Englund 1990 BC
Tomas Englund har gjort en uppdelning mellan en vidare och en snävare didaktik och ställer därmed två didaktiska riktningar mot varandra. Den vidare definitionen avser läroplansteoretisk didaktik och den snävare fenomenografisk didaktik. Läroplansteori är av utbildningssociologisk art med inriktning mot makrostudier av undervisningens styrfaktorer. Den fenomenografiska didaktiken begränsar didaktiken till undervisningsmetodik och inlärningspsykologi. -
Specificerad definition av didaktik - Torstein Harbo 1990 BC
Torstein Harbo gjort en distinktion mellan en vidare och en snävare definition av begreppet didaktik. I anslutning till Wolfgang Klafki anför han att ”didaktik i vidare mening” åsyftar ”undervisningen i sin helhet, altså innholdet i den, arbeidsmåtene som anvendes og den sosialorganisatoriske ramme det hele foregår i”. Didaktik i snäv mening är begränsad till innehållet i undervisningen (dess ursprung i tysk didaktik). -
Förena teori och praktik - Jank/Meyer 1997 BC
Teori och praktik och hur man får ihop det?
Didaktiken handlar om: Vem? Vad? När? Varför? Hur? Med Vem? Genom vad? För vad?
Undervisningens och inlärningens teori och praktik
Teorin kan inte förklara allt, man behöver praktiken och genom erfarenhet utvecklar man teori. Det praktiska har ett värde i sig. Vissa handlingar blir rutinmässiga och då kan man utveckla andra aspekter av undervisningen. Vad har man skapat rutin kring? De didaktiska frågorna kan hjälpa till att synliggöra detta. -
Teorins plats i undervisningen - Jank/Meyer 1997 BC
Teorin kan ge ett språk för det man gör
Man kan bara planera i grova drag men inte i detalj
Läraren är också en lärande person i lärsituationer
Teorier används på olika sätt beroende på erfarenhet och undervisning
Det går inte bara att implementera en didaktisk modell i klassrummet -
Globalisering och teknisk utveckling - 2000 BC
Ny syn på kulturidentitet.
Idéer och människor blir mer rörliga.
Skolsystemet präglas av internationella mätningar. -
Ett sätt att erfara undervisning - Hultman 2011 BC
Man ser till undervisning och lärande, så som det faktiskt ser ut i praktiken. Didaktik blir inte något som lärare arbetar med eller som (endast) lärs ut inom lärarutbildningen utan det blir ett sätt att uppfatta det som sker i klassrum. Forskarnas uppgift blir att ta sin utgångspunkt hos lärare och elever för att förstå hur de tänker, resonerar och agerar in-situ. Det handlar om att ta in aktörernas syn för att förstå hur systemet fås att fungera. (Glenn Hultman) -
Aktionforskning - McLaughlin 2011 BC
Förändringar i klassrum och skolor kan bara äga rum om universitets- och yrkesverksamma lärare samarbetar för att integrera teoretiska och praktiska kunskaper. Lärare ska vara jämställda deltagare – Demokratiskt syfte
Enligt Stenhouse innebär en utökad lärarprofessionalism tre huvudkomponenter:
Systematiskt ställa frågor till sin egen praktik/undervisning
Kompetens att undersöka sin praktik
Ifrågasätta och testa teorier i praktiken
Andra forskningsmetoder learning studies, design research -
Tysk didaktik, undervisningsmetod och systematisering - Hudson/Meyer/Hopmann/Westbury/Riquarts 2011 BC
Läraren bör ge utrymme för kulturella värderingar och individuell utveckling, t ex olika kompetenser såsom kritisk blick, argumentation- och reflektionsförmåga. Tyskans ”didaktik analysis”, dvs, lektionsstruktur, med meningsfullt, tillgängligt innehåll för eleverna, inkl. omvärldsfrågor, t ex hållbarhet, frihet och jämlikhet. Undervisningsmetoder och systematisering är centrala begrepp.
Den didaktiska triangeln. -
Anglosaxisk didaktik, läroplan som socialiseringsprocess - Muschamp 2011 BC
Muschamp analyserar The curriculum for Excellence som infördes 2007.
Från detaljerad styrning (anglosaxisk tradition) till fokus på lärande, förmågor och demokratiska medborgare
Läroplanen skriver ej längre fram särskilt kunskapsinnehåll
Läraren fick nu ansvar för planering, design & leverans av läroplanen dvs ökat ansvar
Läroplan som socialiseringsprocess, inte läroplan som manual (referens till Hudson, 2007).
Barnet i fokus – målformuleringar i läroplanen som ”Jag kan…”
Dewey -
Didaktisk analys som kreativ process med digitala verktyg - Hudson 2011 BC
Hudsons digitala ramverk fokuserar på de didaktiska relationerna mellan innehåll, design och användning när man ska analysera komplexiteten i lärares professionella kunskap för kreativitet som syfte, process och innehåll. Även för att hjälpa lärarstudenter att förstå de didaktiska relationerna vid arbete med komplex förståelse av ICT som ämne och som ett verktyg när kreativitet uttrycks, samt att artikulera kreativa grundläggande av didaktisk analys. -
Fransk didaktik, joint action - Sensevy 2012 BC
Didaktiskt kontrakt
Joint action - the joint action theory har ett holistiskt synsätt, där huvudsyftet är att greppa dynamiken och enheten i den didaktiska handlingen/händelsen/aktionen.
Didaktiskt spel (learning games)
Tankestil (Fleck)
Sensevy fokuserar mest relationen lärare - elev - innehåll, men lyfter inte fram det kollektiva samspelet och lärandet. Är han individ konstruktivist? -
Den didaktiska aktivteten som system - Sensevy 2012 BC
En didaktisk aktivitet är ett system, ett didaktiskt system, som bestå av kunskap/innehåll, lärare och elev. Det här är ett odelbart system och för att förstå en didaktisk interaktion måste du studera relationen mellan de tre delarna. Det går inte att bara studera t.ex eleven för att förstå hur den lär sig. Går bortom den didaktiska triangeln. -
Allmändidaktik - Kansanen, Hansen, Sjöberg, Kroksmark 2017 BC
Didaktik handlar om förmågan eller konsten att förmedla budskap som hjälper andra människor att förstå situationer och upplever samt att tillägna sig viktiga kunskaper och färdigheter för att kunna handla övervägt och klokt.
