-
Månen
Månens ursprung är omtvistat. En idé är att en främmande himlakropp, Teja tidigt kolliderat med jorden. Fragmentresterna från Tejas kollision cirkulerade runt, krockade med varandra, och smälte med gravitationskraftens hjälp ihop, tills det blivit en så stor klump att månen bildats. Månen styr tidvattnet. Den ger jorden ett stabilt klimat och hjälper till att reglera temperaturen. -
Solsystemet föds
Någonstans i universum, i en snurrande skiva av gas och stoft drar gravitationskraften materia samman till himlakroppar. Gasmolnet kan ha varit rester från en stor stjärna som exploderat under slutfasen av sin existens. Så bildas en stjärna, planeter, månar, asteroider och kometer. Ett solsystem är fött. -
Period: to
Tidslinje
-
Syrebildning
För cirka 3,5 miljarder år sedan bildades blågröna bakterier, cyanobakterier. Det var en alg som innehöll klorofyll och kunde använda solens energi och producera syre. Organismen saknade cellkärna och reproduktionen gick därför långsamt, men när de encelliga organismerna med cellkärna kom för ca 2 miljarder år sedan ökades produktionen av syre till atomosfären markant. Syret bildade med solens hjälp ozonlagret som skyddade jorden från solens skadliga UV-strålning. -
Levande varelser
För ca 570 miljoner år sedan började tidsåldern kambrium. Syrerikare atmosfär gav snabbare utveckling. Många nya marina arter bildades, som svampdjur, nässeldjur, ringmaskar och armfotigar. Livet höll sig fortfarande till haven med eventuellt undantag för alger, svampar och lavar som kan ha koloniserat fuktigare delar av land. -
Silur
Under Silur kolliderade kontinenterna Laurentia och Baltica och bildade den berggrund som kom att bygga upp skandinaviska fjällkedjan. Havsytan steg i början av Silur. Grunda hav och ett varmt och stabilt klimat stimulerade tillväxt. Svampar och enkla kärlväxter fanns under perioden. De första större djuren i sötvatten och på land uppstod, t.ex. tusenfotingar och skorpioner. Tillkom gjorde även armfotingar, mossdjur, svampdjur, tagghudingar och sjöliljor. -
Devon
Under devon exploderade utvecklingen av växter på land, från de första små centimeterhöga till meterhöga trädliknande växter. Haven utökades med nya grupper. Käklösa fiskar fick nu sällskap av bepansrade käkförsedda fiskar. Det uppstår nya grupper av hajar, kvastfeniga fiskar, och lungfiskar. De första fyrfota landryggradsdjuren kryper upp på land i slutet av devon. De första groddjuren hittas i devon. I slutet av devon sker ett utdöende och då ersätts den rika fiskfaunan av nya former. -
Dinosauriernas tid
Dinosaurier levde för ca 230–66 miljoner år sedan och var helt dominerande i gruppen landlevande ryggradsdjur. De kunde bli upp till 45 meter långa och väga upp till 100 ton. Växtätarna var två- eller fyrbenta, rovdinosaurierna alltid tvåbenta. De fyrfota hade en benkonstruktion mycket lik den hos elefanter. De tvåbenta hade starka, fjädrande senor, vilket betyder att de kunde springa. De lade ägg liksom nutida fåglar. De två- eller fyrbenta kunde nå hastigheter runt 30 km/h. -
Utdöende
Dinosaurierna, jämte många andra djur, dog ut i slutet av krita. Troligen orsakades det av ett meteoritnedslag och våldsamma vulkanutbrott på som gav kraftiga stoft- och asklager i atmosfären som stängde ute solljuset. Effekten blev en snabb temperatursänkning på land och havets översta delar blev kalla, mörka och försurade av nedfallet, vilket gjorde att många djurgrupper gick under. Utdöendet var inte totalt, eftersom dinosauriernas ättlingar fåglarna lever kvar. -
Paleogen
Paleogen var däggdjurens och blommväxternas tid. Från små insekt- och växtätande nattdjur utvecklades däggdjuren i flera riktningar och storlekar och åt både växter och kött. Olika grupper var kloakdjur, pungdjur och de högre däggdjuren. I havet fanns tidiga valar. Hovdjuren utvecklade en mängd former. Nu utvecklades också primaterna från vilka människan härstammar. Blommor och andra växter spred sig snabbt varav många finns kvar än idag. -
Människan
Vår människoart Homo sapiens uppstod förmodligen i Östafrika för 200 000 år sedan. Homo betyder människa och sapiens intelligent. Vi är närmast släkt med schimpansen. Många djurarter har en stark social organisation, men människans sociala beteende är mer komplext. Största skillnaden mellan människan och andra arter har fått sin utveckling genom vetenskapliga framsteg och tekniska innovationer. Människan är en av världens mest spridda arter. Vi är ca 7 miljarder och ökar med 2 personer per sek.
